Nr 19  2008 sid. 126–129

 

ATT PÅVERKA OCH LÅTA SIG PÅVERKAS

Dan Höxter
 

    Förstasidan

    Tidigare nummer

    Kommande nummer

    Efterbeställning

    Manusregler

    Redaktionen

    Kontaktpersoner

    Sök

 

Dan Höxter, läkare, specialist i vuxen psykiatri, arbetar som privatpraktiserande leg. psykoterapeut/psykoanalytiker, medlem i Svenska Psykoanalytiska Föreningen, deltar f.n. i handledarutbildningen vid S:t Lukas i Stockholm. Han tar upp några tankar kring mötet mellan de olika parterna i en handledning.

Psykoterapeutisk psykodynamisk handledning vad är det, var skall den placeras? Är den en metod, en konstart eller kanske är den en blandning av de bägge som lärs ut? Är den byggd på en skolbildning med vetenskapligt förankrade teorier i botten, eller är den ens egna privata kunskaper och erfarenheter, som man försöker överföra till den handledde? Jag inser att denna inledning kan se förvirrande ut, och det är nog min intention, att väcka och ställa frågor mer än att ge svar. Jag kommer att försöka dela med mig av en del tankar och funderingar som väckts under det att jag går handledar- och lärarutbildningen på S:t Lukas i Stockholm.

Jag skriver om handledning som något som pågår emellan två personer, men tänker mig att dessa tankar och funderingar kan överföras på grupphandledning också, där dock det hela kanske blir än mer komplicerat.

Ett grundantagande är att i handledningen möts två personer, där båda är omedvetna om vissa aspekter om sig själva, och det de ”gör och inte gör”.

Att handledningen har en pedagogisk sida är en självklarhet som alla kan enas om. Sedan ser den olika ut, bland annat beroende på person och var i sin yrkeskarriär handledaren och den handledde befinner sig.

Jag vill fokusera på två centrala begrepp, ”överföring” och ”motöverföring” och deras plats i handledningssituationen. Jag väljer en ”vid” definition här, nämligen att begreppen står för alla de – framför allt omedvetna, men även ibland medvetna – reaktioner som skapas hos den ena personen gentemot den andre personen. Reaktioner med ursprung från ens livshistoria, men också som reaktion på den aktuella verkliga unika andra personen och dennes personlighet och agerande. Med reaktioner menar jag alla de tankar, känslor, fantasier, drömmar, beteenden och kroppsliga fenomen som väcks hos personen ifråga.

Denna matrix av överföring och motöverföring blir unik utifrån de personer som möts. Detta sätt att tänka kring begreppen gör att vad som är överföring och motöverföring kan vara svårt att avgöra och därmed är det svårt att alltid veta vad som kommer först. Det som skapas med just denna patient, terapeut/handledd och handledare är unika överföringar och motöverföringar utifrån vilka dessa personer är. Att det sker emellan patient/terapeut, terapeut/handledare är uppenbart, men även emellan patient/handledare och gentemot den omgivning inom vilken terapin och handledningen sker.

...


 

 

 Till förstasidan!    Överst på sidan!    Tillbaka ett steg!    Skriv ut sidan!

 
 

 

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Magnus Bjurhammar www.enigma.se
Webbmaster