Nr 21  2009 sid. 124–137

 
SPÄDBARNET I FOKUS

Intervju med
Anna Malmquist Saracino och Camilla Wachtmeister
 

    Förstasidan

    Tidigare nummer

    Kommande nummer

    Efterbeställning

    Manusregler

    Redaktionen

    Kontaktpersoner

    Sök

 

Anna Malmquist Saracino, socionom och Camilla Wachtmeister, leg. psykolog, är båda leg. psykoterapeuter och verksamma vid späd- och småbarnsteamet inom BUP mellanvården Sydost, Stockholms läns landsting. De berättar här om anknytningsbehandling med spädbarn och föräldrar. 

Varför blir man intresserad av att specialisera sig på
barnpsykiatriskt arbete med tidig anknytning?

För att arbeta med späda barn och deras föräldrar krävs kunskap, intresse och engagemang men också en förmåga att förnimma, ta emot och arbeta med kommunikation på preverbal nivå.

Camilla är utbildad danspedagog och har arbetat professionellt med dans innan hon utbildade sig till psykolog. Hon kom först i kontakt med spädbarnsverksamhet genom sin PTP-tjänstgöring 1996 i ett samarbete mellan dåvarande PBU och en förortskommun till Stockholm. Hon fascinerades av den stora förändringspotential som finns, när man som behandlare möter barn tidigt i livet tillsammans med deras föräldrar. Hon sökte senare en tjänst vid spädbarnsverksamheten Maskan och arbetade där tills verksamheten lades ned.

Anna har en bakgrund inom socialt arbete, i början av 1980-talet, med multiproblemfamiljer på dåvarande Barnbyn Skå. Barnbyn speglade samhället, alla barn och vuxna hade en daglig plattform på en arbets- eller studieplats, på byns daghem eller i skolan, men de gravida eller nyförlösta kvinnorna och spädbarnen var inte sällan utelämnade till sig själva och sina eventuella anknytningsproblem. Detta, menar Anna, var starka upplevelser som påverkade hennes framtida yrkesinriktning. Hon sökte sig till andra verksamheter med inriktning på arbete med samspel mellan föräldrar och späda barn och kom så småningom till Maskan 1990.

Spädbarnsverksamheten Maskan inom PBU

Maskan emanerade ur psykologverksamheten vid mödra- och barnhälsovården inom dåvarande PBU. Några politiker inom landstinget var engagerade i att tidigt nå föräldrar och små barn med samspelsproblem. De drev frågan vidare tillsammans med representanter från några PBU-mottagningar, psykologverksamheten samt dåvarande Duvnäshemmet (en dygnet-runt-behandling för föräldrar och barn inom BUP). Några verksamheter startades som gav föräldrar och barn en mer intensiv samspelsbehandling, bl.a. genom grupper med späda barn och deras mammor. Så startades också Maskan 1989 som en mellanvårdsform mellan PBU-mottagningarnas behandlingsutbud och dygnet-runt-inläggningar.

Det fanns totalt 11 spädbarnsverksamheter med lite olika inriktning inom PBU innan omorganisationen. De minskade efter hand i omfattning och 2005 fanns bara fyra kvar och till sist endast Maskan. När den senare lades ned inlemmades arbetsmetoden i den ordinarie BUP-verksamhetens mellanvård.

Ordet Maskan – ”the stitch” – anammades som en symbolisk beteckning på att en tappad maska, som fångas upp i tid, är betydligt enklare att rätta till än den som blir liggande kvar i stickningen och kommer att bli till ett bestående hål.

...


 

 

 Till förstasidan!    Överst på sidan!    Tillbaka ett steg!    Skriv ut sidan!

 
 

 

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Magnus Bjurhammar www.enigma.se
Webbmaster