Spädbarnsverksamheten i Skövde

Nr 7. 2002 sid. 127–130

Spädbarnsverksamheten i Skövde

Kerstin Helgesson

Förstasidan

Hur samspelsbehandling mellan föräldrar och barn kan gestalta sig beskrivs från Spädbarnsverksamheten i Skövde. Där arbetar Inger Fransson socionom/leg. psykoterapeut, Laila Johansson familjebehandlare samt Viveca Thorslund leg. barnsjuksköterska (foton presenteras i bokstavsordning). I artikeln beskrivs den bredd av insatser som behövs för att nå familjer med bristande anknytningsmönster och inadekvata samspelsituationer för spädbarnet.

Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Skaraborg tillhör Skaraborgs Sjukhus, region Västra Götaland. Öppenvården består av fyra BUP mottagningar som finns i Lidköping, Mariestad, Falköping och Skövde. Mellanvården har tre enheter: Helenamottagningen som är en ätstörningsenhet i Skövde, Familj- och nätverkscenter i Skara samt Familje- och Spädbarnsverksamheten i Skövde.

Under åren 1994—1995 bedrevs vid Familje- och spädbarnsenheten i Skövde (f.d. Behandlingsdelen) ett projekt riktat mot späd- och småbarnsfamiljer inom Familj- och nätverkcentrat i Skövde. Utvärderingen av projektet föll väl ut och en permanent spädbarnsverksamhet etablerades. Verksamheten är inriktad på relationsbehandling med systemteoretisk inriktning.

Föräldern får i behandlingen hjälp att förändra sitt förhållningssätt till barnet i syfte att påverka det upplevda problemet. Föräldrar söker denna hjälp själva eller på initiativ från andra verksamheter, t.ex. MVC, BVC, vuxenpsykiatrin samt Social-tjänsten. Målgruppen är barn från 0—24 månader och deras familjer, där symtom hos barnet kan uppfattas som uttryck för en relationsproblematik mellan förälder och barn eller omgivning, alternativt där problem och begränsningar påverkar förmågan till adekvat föräldraskap. Symtom hos barnet kan uttrycka sig på ett flertal sätt, som ätstörning av något slag, sömnproblem, skrikighet, kontaktsvårigheter såsom bristande samspel, ovilja till kontakt, bristfällig ögonkontakt/anknytningsleende, avvikande skrik och utvecklingshämning.

Föräldrar kan behöva hjälp med anknytningsprocessen till barnet. De kan befinna sig i en pågående krissituation av något slag. Det kan vara att modern har en "post partum depression" eller andra psykiska symtom hos någon av föräldrarna, konflikter i parrelationen eller svårigheter med att leva under otrygga sociala förhållanden.

I behandlingsarbetet används ett utbud av etablerade metoder ägnade att påverka kommunikationen i familjen. Själva basen utgörs av olika samtalsformer. Fokus ligger på kontakten mellan föräldrar och barn, och syftet är att påverka relationen i en positiv riktning. Barnets perspektiv och uttryck förstärks i syfte att förbättra föräldrarnas förståelse för barnet. Förhållningssättet är föräldrastödjande och personalen arbetar med att uppmärksamma och uppmuntra förälderns personliga uttryckssätt och bemötande av barnet. Utöver samtal används Marte Meometoden, som är en kommunikationsmetod baserad på arbete med video. I Marte Meo-behandlingen filmas samspel mellan förälder och barn, varefter man fokuserar på sekvenser, där föräldern kommunicerar med sitt barn på ett för barnet utvecklingsbefrämjande sätt. Spädbarnsmassage är en annan metod som kan vara ett verksamt redskap för att påskynda och förstärka anknytningsprocessen. Här lär man ut till föräldern hur hon (det är i allmänhet mamman) kan lugna och trösta sitt barn.

Behandlingsarbete i hemmet är mycket vanligt, vilket innebär att familjebehandlaren deltar i samspelssituationer i de sammanhang, där problemsituationer uppstår. Detta ger behandlaren möjlighet att konkret förstärka fungerande föräldrabeteende, föreslå och visa på alternativ och tillsammans med föräldern utveckla och träna olika sätt att umgås med sitt barn. Ofta används videofilmning som ett verktyg för att visa föräldern på barnets uttryckssätt och behov. Här kommer även förälderns egen kompetens att stå i centrum. Om en positiv förändring sker så dokumenteras den och blir synlig.

Nätverksbehandling är en metod som innebär att vid behov ge föräldrarna stöd i deras kontakter med släkt och andra barnfamiljer samt med olika samhällsorgan.
Spädbarnsenheten eftersträvar en effektiv handläggning av ärenden, helst ett första besök inom två veckor. I genomsnitt är behandlingstiden ett halvår, med en intensiv kontakt inledningsvis med ca två möten per vecka, för att efterhand glesa ut kontakten till ett möte per vecka.

Behandlingsprocess i fyra faser:

Utredningsfasen (2—5 veckor)
kontaktetablerande, bedömning, uppdragsformulering och behandlingsplanering.
Arbetsfasen (3—5 veckor)
med täta fokuserade behandlingsinsatser. Olika former av insatser sker oftast parallellt i form av föräldrastöd, familjeterapi, samspelsbehandling, behandlingsarbete i hemmiljön samt samverkan med nätverk. Detta syftar till att stödja föräldern till förändrat förhållningssätt gentemot det upplevda problemet. Man strävar också efter att inge hopp och ökad tilltro till egen kompetens och förmåga.
Konsolideringsfasen (3—4 veckor)
när förändringen skall befästas i familjen med hjälp av fortsatta insatser, träning och stöd.
Uppföljningsperioden (2—4 veckor)
då möte med familjen sker en gång per månad för att förbättra och vidmakthålla förbättringen. Denna fas förstärker deras förmåga att förutse, förebygga och hantera framtida problem.

Intentionen från spädbarnsverksamheten är att erbjuda familjen en till familjens situation anpassad behandlingsinsats med minsta möjliga ingrepp i familjelivet. Till skillnad från exempelvis dagvård eller gruppbehandling kan personalen anpassa sina interventioner till att följa spädbarnets rytm.

Spädbarnsverksamheten utövar i viss utsträckning konsultationer till personal inom mödravården samt vid barnavårdscentralerna. Förhoppningen med att arbeta preventivt med annan personal är att tidigare identifiera och då lättare kunna hantera problematik som annars senare kan leda till svårare kontaktstörningar mellan förälder och barn.

Intervjuare:
Kerstin Helgeson
leg. psykolog/leg. psykoterapeut
öppenvården BUP, Skövde

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster