Nr 1. 1999 sid. 66–69
|
Nr 1. 1999 sid. 66–69
Intervju med Daniela Montalatici Prawitz |
|
|
Daniela berättar i intervjun hur hon omedelbart blev mycket gripen av Caroline Eliacheffs bok som hon fackgranskade för några år sedan, och tyckte att den var väl värd att översättas till en svensk läsekrets. De resultat som Eliacheff uppnår med även mycket små barn är imponerande. Det är också fascinerande att se hur barnens psykiska problem tar sig somatiska uttryck, och hur barnens möte med Eliacheff far kroppsliga effekter. Daniela håller med om att förbindelserna mellan kropp och själ kanske är mer självklara i den sydeuropeiska kultur som hon kommer ifrån än här i Sverige. Hon framhåller att Caroline Eliacheff, i likhet med Françoise Dolto, har en anmärkningsvärd förmåga att nå media och folk utanför yrkeskretsen. Hennes bok var välkänd i hemlandet när den översattes till svenska. Eliacheff förekommer ofta i artiklar i såväl veckopress som dagspress. Man har alltmer tagit till sig hennes tankar om att man bör lyssna på barn långt innan deras verbala uttrycksförmåga har utvecklats, och betrakta barnet som "ett aktivt subjekt". Barnen som beskrivs i boken har oftast inga föräldrar (de är döda eller försvunna). Den enda historia barnen har är sin egen kropp som reagerar och kanske skriker, men ännu inte pratar. De är alla omhändertagna för samhällsvård och lever på ett upptagningshem utanför Paris i avvaktan på placering i adoptivfamiljer. Flera av dem är spädbarn helt utan ett verbalt språk. Barnen har grava psykosomatiska problem och i fallbeskrivningarna framgår att de reagerat med sin kropp, det enda uttrycksmedlet de har när ett "sinne" – ett "mind" – ännu inte utvecklats. Till varje barn är en mammavårdare ("maternantes") knuten, och barnet sitter ofta i famnen hos henne när samtalen sker. Genom mammavårdaren fortsätter på så sätt länken mellan historien och barnets nuvarande upplevelsevärld. Eliacheff lyssnar till barnets historia och återberättar den för barnet. De vuxna som är närvarande ser hur barnet blir berört av det som man kan tänka och förmedla runt barnets egen bakgrund.
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
Daniela
Montelatici Prawitz studerade filosofi i sin hemstad Florens, Italien,
innan hon utbildade sig till psykolog och psykoanalytiker här i Sverige.
Hon är privatpraktiserande psykoanalytiker, verksam i Stockholm och
arbetar både med barn och vuxna.
