Nr 1. 1999 sid. 73–75
|
Nr 1. 1999 sid. 73–75
|
|
|
Från starten 1979 var mottagningen en självständig basenhet. Vid Chölreformen fick basenhetschefen motsvarande funktion som chöl och vi övriga blev patientansvariga behandlare. Efter en organisatorisk sammanslagning av sjukhusen i Luleå och Boden 1994 blev PBU en enhet inom verksamhetsområdet barnsjukvård med en barnläkare som verksamhetschef Samtidigt blev PBU i Luleå och Boden en administrativ enhet med mottagningar på vardera orten. Mottagningen i Luleå ligger centralt, där vi hyr ett våningsplan i Kyrkans Hus. Lokalerna är ljusa och trevliga men inför flyttningen var vi själva tveksamma till placeringen. Vi har emellertid inte mött några frågor eller kommentarer, varken från svenska eller flyktingfamiljer av annan religion. Personalstyrkan är för tillfället nio behandlare och tre övriga. Två personer har arbetat vid mottagningen alltsedan starten. Läkartjänsten har nästan alltid varit vakant. Upptagningsområdet är Luleå kommun, som har ca 71 500 invånare och gruppen barn och ungdomar upp till 15 år är ungefär 15 500. Precis som andra barnpsykiatriska verksamheter har vi haft en kontinuerlig ökning av antalet ärenden, varför vi inte klarar målet med högst tre månaders väntetid.
l Norrbotten finns, förutom i Luleå-Boden, barnpsykiatriska öppenvårdsmottagningar i Piteå, Gällivare och Kalix. Den barnpsykiatriska slutenvården finns i Boden. Under senhösten kommer den kvarvarande slutenvårdsavdelningen att flytta till det nybyggda sjukhuset i Sunderbyn, "Europas modernaste sjukhus". PBU-mottagningarna kommer att finnas kvar i Luleå och Boden. All planering inom sjukvårdsförvaltningen har under de senaste åren handlat om sammanslagningen av de två sjukhusens organisationer, byggandet av det nya sjukhuset på en åker mitt emellan Luleå och Boden samt planeringen inför inflyttningen. Efter PBU:s omorganisation gick mycket tid åt till det interna samarbetet inom Barnhusets olika delar och till att knyta ihop de två PBU-mottagningarna, som organisatoriskt hade helt olika bakgrund. Medan mottagningen i Luleå varit en självständig enhet, hade Boden-mottagningen varit knuten till den barnpsykiatriska kliniken. Först under senare år har det skapats utrymme och kraft att återuppta det utåtriktade samarbetet med verksamheter inom kommunen som skola och socialförvaltning. Under våren -98 blev vi datoriserade varför vi under förra hösten varit upptagna med att lära oss att anpassa vår journalskrivning till datorn, få in texten i rätt journaltyp och under rätt sökord samt få rutiner kring bokningarna. Eftersom övergången från pappersjournal till datajournal skett successivt, blir nästa steg att vänja sig vid att få överblick och sammanhang i en papperslös journal, där man endast har tillgång till en liten textruta i taget, en del av en kolumn på skärmen. Detta är en stor omställning från att ha kunnat bläddra igenom en pappersbunt. Hela Landstinget har ett gemensamt journalsystem, som egentligen är anpassat till den somatiska vården, men vi tycker oss ändå utifrån förutsättningarna ha fått till en ganska bra journalstruktur. Eftersom datoriseringen kan underlätta statistikhanteringen, har ett samarbete inom barnpsykiatrin i Norrbotten just startat för att utarbeta en gemensam statistik. Vid PBU i Luleå har det alltid funnits både en familjepsykologisk och utvecklingspsykologisk grundsyn. Genom att det i Luleå för närvarande finns fyra behandlare med psykoterapeututbildning med barn- och ungdomsinriktning och en med familjeterapiinriktning, medan det i Boden finns fyra med familjeterapiiinriktning och en under utbildning till barn- och ungdomspsykoterapeut, har de två mottagningarna lite olika profil. Det gemensamma barnperspektivet gör att vi vid bägge mottagningarna prövar behandlingsmetoder där de mindre barnen i högre grad kommer till tals i familjerna. I Luleå har Samlek blivit vanligare medan Boden prövar BOF (barnorienterad familjeterapi). De bägge mottagningarna har gemensam jour och handledning medan konferenserna mestadels är separata. Kring vissa frågor bildas gemensamma arbetsgrupper. För att få möjlighet att ta del av varandras behandlingsarbete och projekt, både inom och mellan mottagningarna, hade vi två gemensamma "inspirationsdagar" förra hösten. Förutom de olika presentationerna, fanns här tid för reflektion och diskussion. Inom barnhuset har PBU under den senaste tiden deltagit i arbetsgrupper kring ätstörningar, neuropsykiatri samt barnpsykiatrisk "mellanvård". Beträffande ätstörningar finns nu ett samarbetsteam med personal från barnmedicin, PBU och BUP-kliniken som träffas regelbundet. Ett NEP-team har nyligen bildats med personal från PBU, barnhabiliteringen samt några nyinrättade tjänster. Denna nya enhet ska ansvara för neuropsykiatriska utredningar, men för tillfället är det oklart hur långt deras uppföljningsansvar sträcker sig. I samband med den planerade nedläggningen av en barnpsykiatrisk behandlingsavdelning kommer PBU att fä ett tillskott av tre behandlingsassistenter. Syftet är att bredda behandlingsutbudet med metoder med fokus på familjernas konkreta vardagssituation, ett miljöterapeutiskt arbete i öppenvård, antingen hemma hos familjerna eller i en egen lokal. Bägge PBU-enheterna har samarbetat i ett projekt, i samarbete med Tromsö universitet, där man utifrån en systemisk teoribas och reflekterande team, prövat nya samtalsformer i både utrednings- och behandlingsarbete. I samarbete med socialförvaltningen har man vid mottagningen i Boden prövat gruppbehandling till barn med frånskilda föräldrar. I Boden finns en flyktingförläggning med familjer från till exempel Kosovo, fd Sovjetunionen, Irak, alla med stora behov av barnpsykiatriska insatser. Vid Luleå PBU bedriver en medarbetare ett projekt med individualterapi för barn med DAMP-problematik. Två personer har haft samtalsgrupp för barn i missbruksfamiljer. Vid mottagningen har vi en lång väntelista, som inger oss både stress och ångest. Det är därför en lättnad när anmälningsorsaken är bråkighet, vilket är koden till förtur. Denna är ett projekt där två medarbetare arbetar med korttidsinsatser med syfte att öka impulskontroll och frustrationstolerans hos bråkiga pojkar och flickor från cirka 10 år och uppåt parallellt med stöd till föräldrarna. "Spagettimetoden" fick sitt namn av en pojke som gjorde liknelsen utifrån "först hårt, se'n mjukt". Undertecknad arbetar med en rapport om fosterbarn vid PBU, som visar att dessa barn ofta har en allvarlig problematik och behov av både omfattande och återkommande barnpsykiatriska insatser. (Bånkestad, K. (1999) Barnpsykiatriska insatser för fosterbarn. Erfarenheter och synpunkter utifrån intervjuer med behandlarna. Norrbottens Läns Landsting). EU har vi märkt av såtillvida att vi informerat om barnpsykiatrisk öppenvård och gett viss undervisning till grupper av rysk sjukvårdspersonal från Kolahalvön, som genom EU-projekt planerar starta verksamheter till kvinnor och barn respektive ungdomar. Vi bedriver många individualterapier, där barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser kommit att bli ett nytt inslag.
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
