GRUPPSYKOTERAPI UNDER ADOLESCENS OCH POSTADOLESCENS

Nr 10. 2004 sid. 99–109

GRUPPSYKOTERAPI UNDER ADOLESCENS OCH POSTADOLESCENS

Barbro Falck, Görel Hedtjärn, Bengt Lauthers, Monica Tegerstedt

Förstasidan

Barbro Falck, Görel Hedtjärn, Bengt Lauthers och Monica Tegerstedt möttes då de handledde och undervisade på en utbildning för barn- och tonårsgruppterapeuter i regi av utbildningsenheten, BUP, Stockholms läns landsting. De påbörjade då en diskussion som löpt vidare även efter att den andra utbildningen avslutades i juni 2003. Artikeln handlar om gruppsykoterapi under adolescens och postadolescens och bygger på en diskussion mellan författarna där erfarenheter brutits mot varandra för att undersöka och belysa det särskilda med gruppterapi för denna åldersgrupp.

Inledning

En äldre kvinna deltar i en uppsluppen dans på en släktfest. Plötsligt sluts en cirkel omkring henne och hon dansar i dess mitt. Hon berättar senare förundrat hur hon kände sig hållen av cirkeln, av gruppen. Skyddad. Vi använder bilden för att visa gruppens helande (holding) och lekande funktion. Oavsett ålder finns närvaron av längtan till en hållande modersfamn. Jämförelsen med modersfamnen är central i den gruppanalytiska traditionen.
Man kan också se cirkeln, gruppen som Winnicott uttrycker det, som ett lekområde, ett övergångsområde av delade illusioner som gruppmedlemmarna utvecklar. Eller som Eriksson:

"Ett utrymme för lek och kamraterna finns på plats för att erbjuda olika sorters lekande, sida vid sida, två eller fler med varandra, eller för iakttagande av hur det kan gå till." (Eriksson, 1994)

Från en gruppsession: De sitter bakåtlutade eller hänger i stolarna. De talar ut mot varandra men också in mot sig själva i ett slags drömskt småprat.

Det fält som skapas av gruppmedlemmarnas närvaro eller frånvaro bidrar till kommunikationen och benämns matrix. Begreppet kommer från grekiskan och betyder mönster, livmoder, gjutform, en mylla varur något nytt växer och något som gör utvecklingen av en ny identitet och nyorientering möjlig.

Uppbrottets tid

Adolescensen är uppbrottets, frigörelsens och sorgens tid. Man sörjer de gamla föräldraobjekten och sitt förhållningssätt till dem, samtidigt som man håller på att ersätta dem med nya. Ett inre arbete som sysselsätter såväl 16-åringen som 25-åringen, även om uttrycken skiftar och förändras över tid, från vilsenhet och inre ensamhet till steg i riktning mot ett fullödigt vuxenliv.

Känslor av ensamhet och meningslöshet kommer och går i psykoterapigruppen. Ur dessa känslor ges tillfälle att skapa en ny mening, som ger medlemmarna möjlighet att handskas med sina liv på ett annat sätt. I samtalen äger ofta befruktande möten mellan ungdomarna rum. Terapigruppen erbjuder en plats för härbärgerande som ger en känsla av sammanhang och mening. Där talar ungdomarna om relationer till föräldrar och frigörelsen från dem, sexualitet och sökandet efter en partner, studier, arbete och framtid.

Ungdomar som söker sig till gruppsykoterapi har skiftande bakgrund. Bakom de olika symtomen döljer sig ofta en identitetsproblematik.

...

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster