Nr 11. 2004 sid. 16–28
|
|
Några biografiska data om Poul BjerrePoul Bjerre, född 1876 i Göteborg. Fadern välsituerad köpman, invandrad från Danmark tillsammans med hustrun. Med. lic. i Lund 1903. Övertog 1907 praktiken efter den internationellt kände hypnosläkaren Otto Wetterstrand i Stockholm. Lärde känna Sigmund Freud 1910 och deltog i de tidiga psykoanalytiska konferenserna. Introducerade psykoanalysen genom ett föredrag i Svenska Läkarsällskapet 1911. Tog avstånd från vissa ensidigheter i psykoanalysen och framställde genom sin antologi Psykoanalysen (1924) – med bidrag av Freud, Jung, Adler, Maeder m.fl. – rörelsen i hela dess bredd. Genom ett stort och lättillgängligt författarskap med titlar som Studier i själsläkekonst (1914), Hur själen läkes (1923), Äktenskapets omdaning (1928), Drömmarnas naturliga system (1933), Oro, tvång och ångest (1936), Vanmakt, anfall och förryckthet (1939) samt genom ett stort antal föredrag och artiklar bidrog Poul Bjerre till att skapa det intresse för psykologi och psykoterapi som vi idag har i Sverige. Som rådgivare åt Natur och Kultur verkade han för översättningar av aktuell psykologilitteratur till svenska. Översattes själv till en rad främmande språk. 1925–27 höll han föreläsningsserier om analytisk psykologi på Karolinska Institutet för blivande läkare. 1936 tog Svenska Läkarsällskapet genom votering ställning emot en självständig sektion för psykoterapi. Poul Bjerre utvidgade då sin praktik till ett Institut för medicinsk psykologi och psykoterapi, där både läkare och teologer kunde utbilda sig och praktisera. Till institutet, som verkade 1940–47, knöts läkare som Josua Tillgren, Gösta Harding, Richard Eeg-Olofsson, Leslie William Olsson, Börje Cronholm, Bror Rexed och även lekmän som teologerna Emilia Fogelklou, Gösta Nordquist och Ivar Alm. På sin 80-årsdag erhöll Poul Bjerre professors titel. Han gick bort 1964. Vi vet att Poul Bjerre hade exempellösa framgångar som läkare och psykoterapeut. Men vi vet mycket lite konkret om grunderna till dessa framgångar, vi vet mycket lite om hans kliniska metoder. Vi vet dock att han undvek konventionella diagnoser, eftersom han ville behandla varje patient och dennes problem individuellt. Men ibland dyker det helt oväntat upp ett och annat vittnesbörd av en tacksam patient som ger oss åtminstone en glimt av hur det kunde gå till i Poul Bjerres mottagningsrum. Så här berättade helt plötsligt författaren Lars Ardelius (f. 1926) mitt i ett Sommarprogram i radions P1 den 8 juli 2003: ...
...
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |