Nr 11.  2004 sid. 167–176
 
 

Målinriktad dansterapi – en tänkbar framtida
behandling för pojkar med ADHD/DAMP

Erna Grönlund och Barbro Renck

    Förstasidan

    Tidigare nummer

    Kommande nummer

    Efterbeställning

    Manusregler

    Redaktionen

    Kontaktpersoner

    Sök

I ett forskningsprojekt förlagt till BUP-kliniken i Karlstad prövas och utvärderas för första gången stödjande målinriktad och tidsbegränsad dansterapi för unga pojkar med diagnosen ADHD/ DAMP. Forskningen är ett samarbete mellan Danshögskolan i Stockholm, Karlstads universitet, Region Värmland/ Dans i Värmland och Landstinget i Värmland. Denna artikel bygger på den första delrapporten. Projektledare är Erna Grönlund, leg. psykoterapeut, dansterapeut, professor vid Danshögskolan i Stockholm och Barbro Renck, Doctor of Public Health, universitetslektor vid Karlstads universitet. Till projektledningen hör också Marie Ohm Hedlund, överläkare och länsverksamhetschef vid BUP, Karlstad. Två dansterapeuter, Nita Gyllander Vabö och Karin Vetterfalk, leder tillsammans dansterapiarbetet.

Barns och ungdomars psykiska ohälsa har enligt barnpsykiatriutredningen ökat samtidigt som alltfler barn i Sverige och i och övriga västvärlden har fått diagnosen ADHD. Epidemiologiska studier anger prevalenssiffror i storleksordningen 3–5 % när det gäller barn i skolåldern. Vilka orsaker som ligger bakom och därmed vilka behandlingstekniker som skall användas är idag omdiskuterat och kontroversiellt. Samtidigt konstaterar Socialstyrelsen (1997) att några grupper inom barnpsykiatrin, bl.a. aggressiva och utagerande pojkar, inte får adekvat hjälp.

Det föreligger allmän konsensus om huvudsymtomen vid ADHD; uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och hyperaktivitet i varierande utsträckning och olika svårighetsgrad (Teeter, 2004). Trots konsensus om symtombild är denna barngrupp mycket heterogen. Cirka 50 % av barnen med denna diagnos har även bristfällig motorik och perception. Men barnen har också positiva egenskaper och styrkor, som man ofta bortser ifrån. Data har visat att individer med ADHD kan vara mycket talangfulla och begåvade (Shaw & Brown, 1991).

Sedan en tid tillbaka råder en strid i debatten om orsakssamband och behandlingsinsatser. Westman har studerat synen på behandlingsinsatser för barn med ADHD/DAMP och funnit en bred spännvidd. Inget entydigt svar finns på vad som fungerar bäst. Hon hävdar att:

”En anledning är att det är en heterogen grupp och att det därför behövs multi-modala insatser” (Westman, 2003, s.132).

...

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster