|
Nr 11. 2004 sid. 45–61PBU:s historia, 1933–2000.Ingegerd Brofalk |
|
|
InledningPBU sägs vara världens största sammanhållna barnpsykiatriska verksamhet, en verksamhet i ständig förändring. Där har jag verkat i 35 år. Då jag i slutet av mitt arbetsliv dels fick i uppdrag att skriva ett kapitel om PBU i en bok, som skildrade Stockholms läns landstings Sociala nämnds och Omsorgsnämnds historia, dels fick möjlighet att medverka till uppbyggnaden av PBU:s Historiska Samlingar har jag fått en djupare inblick i utvecklingen av den psykiska barn- och ungdomsvården i Stockholms län. När började man intressera sig för barn som individer?Det finns tankar dokumenterade sedan århundraden om hur man ser på barn och hur barn skall uppfostras hos många tänkare i den västerländska kulturen, t.ex. hos Platon, Aristoteles och Erasmus av Rotterdam. Jean Jacques Rousseau beskriver i sin uppfostringsroman Émile ou de l´éducation (1762) barnet som ett självständigt väsen med egna själsliga särdrag. 1787 publicerades den första skriften om barnpsykologi, Beobachten über die Entwicklung der Seelenfähigkeit bei Kinder, av filosofen och historikern Dietrich Tiedeman, en deskriptiv dagbok över ett barns utveckling. Under 1800-talet ökade intresset för barnets psyke och ämnet utvecklades till en självständig medicinsk specialitet. Även barnens sociala situation började uppmärksammas av samhället. I och med industrialiseringen förändrades många familjers, och därmed även barnens, situation radikalt. Familjerna flyttade till industriorterna och lämnade den äldre generationen. Till att börja med utnyttjades både kvinnor och barn som arbetskraft i fabrikerna. Men barnens situation var otillfredsställande där, vilket ledde till att lagar som reglerade barnarbete stiftades. Med ny teknik behövdes så inte barnen längre i arbetet, men deras mödrar arbetade långa dagar och miljön var farlig. Många barn kom därmed att sakna tillsyn och kringdrivande barn och ungdomar blev ett stort problem i samhället. Föräldrar i nya livssituationer utan sitt naturliga nätverk fick svårt att räcka till för barnen. Det blev ett politiskt intresse att öka kontrollen över barnens uppväxtsituation. Exempel på detta i Sverige är lagen om allmän folkskola 1842. En ”ligapojkskommitté” tillsattes 1896. I barnavårdslagen från 1902 stadgades om samhällig ”uppfostran åt vanartiga och i sedligt afseende försummade barn”. Det var främst mot de ”störande” barnen/ungdomarna som samhällets åtgärder riktades. ...
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
Ingegerd Brofalk är leg.
psykolog/leg. psykoterapeut. Hon har arbetat 35 år inom PBU i Stockholms
läns landsting och lärt känna verksamheten från olika synvinklar som
psykoterapeut vid PBU-mottagning, chefpsykolog i PBU-ledningen, varav
två år som chef för hela PBU samt föreståndare för en PBU-mottagning och
för PBU:s psykosteam. Efter pensioneringen har hon medverkat vid
uppbyggnaden av PBU:s Historiska Samlingar. Dessa erfarenheter ligger
till grund för nedanstående historiska redogörelse för PBU:s utveckling
från start fram till sekelskiftet år 2000.
