Imitation som förutsättning för medkänsla och ömsesidighet. Kia Szutkiewicz

Nr 13. 2005 sid. 118–127

Imitation som förutsättning
för medkänsla och ömsesidighet

Kia Szutkiewicz

Förstasidan

Kia Szutkiewicz är socionom, leg. psykoterapeut och cert. Marte Meo-terapeut. Hon är verksam vid Karlaplans Psykoterapigrupp och vid Spädbarnsverksamheten Maskan inom mellanvården i verksamhetsområde Sydost, BUP i Stockholms läns landsting.

I artikeln belyses betydelsen av imitation i samspelet mellan människor. Imitation som terapeutisk intervention diskuteras, liksom begreppets koppling till förmågan till ömsesidighet och empati.

Imitation

På hemsidan www.saol.se (Svenska akademiens ordlista, Internetversionen) förklaras ordet imitation betyda ”efterlikning; ef-terbildning”. Alltså något som skapas av någon i ett sammanhang där det också finns en förebild eller modell för någon annan att ta efter.

I de två omfångsrika psykoanalytiska uppslagsverken Dictionary of Kleinian thought (Hinshelwood, 1991) och The language of psychoanalysis (Laplanche & Pontalis, 1988) förekommer inte imitation som sökord i något av registren. Flera andra allmänt använda psykologiska begrepp som ”trauma”, ”identifikation”, ”ångest” och ”anknytning” finns representerade som sökord i båda eller något av verken. Det är sannolikt att de nämnda begreppen har större betydelse för respektive teoribildning och frånvaron av imitation som sökord är då givetvis befogad. En fråga man dock skulle kunna ställa sig är om begreppet kunde ha förtjänat en ”högre status”.

Imitation som teoretiskt begrepp och dess betydelse inom psykoanalysen undersöks och diskuteras i ett temanummer av Journal of Child Psychotherapy (2005). Många värdefulla kliniska exempel presenteras och forskning som relateras till begreppet refereras.

En imitation har en fundamental likhet med det imiterade utan att vara detsamma. Kan begreppets inneboende brist på originalitet vara en bidragande orsak till att imitation länge haft en svag ställning inom psykoanalysen? Det är Graham Musics (2005) uppfattning att det skulle kunna förhålla sig på det viset. Han konstaterar att vi lever i en tid som är så ”ego-centrerad” att betydelsen av att ingå i ett socialt sammanhang lätt undervärderas. Idealen av idag beskrivs som präglade av strävan efter frihet, au-tonomi och entreprenörsanda. Det imiterade eller plagierade värderas inte lika högt. Med hänvisning till filosofen Descartes betoning på det individuella psyket, som framgår av tesen ”Cogito ergo sum” – ”I think therefore I am”, föreslår Music att en rimlig konsekvens av utvecklingspsykologisk forskning och psykoanalytisk teori borde vara att tesen får utmanas av en annan mer dynamisk variant; ”I am in interaction and thought about, therefore I am” (ibid, s.86). Det finns en risk, menar han, att begrepp som imitation och spegling (eng. mirroring) ger en tvådimensionell känsla som inte riktigt gör rättvisa åt det djup och den subtilitet som man eftersträvar att beskriva när man använder dem.
Ytterligare belastningar som begreppet imitation riskerar att tyngas av beskrivs utförligt av Graham Shulman (2005) som fördjupat sig i Eugenio Gaddinis artikel ”On Imitation” (1992), som ursprungligen publicerades 1968 i tidskriften Rivisita di Psicoanalisi. Shulman lyfter fram att det mer positivt laddade begreppet identifikation i teoretiska sammanhang många gånger reserverats för en särskilt gynnsam, integrativ process som får betraktas som ett viktigt framsteg i utvecklingen. Imitation däremot har ofta använts som benämning när man vill beskriva patologiska identifikationer eller brister hos individen, där imitationen fungerar som ett försvar eller ersättning för en ”normal identifikation”. Shulman själv tycks förespråka ett mindre värdeladdat koncept där begreppet identifikation tillåts beskriva olika typer av identifikationer, som kan vara av mer eller mindre gynnsam art. Exempel på olika kvaliteter av identifikation skulle, enligt Shulman, kunna vara ”imitativ”, ”klängande/vidhäftande” (eng. adhesive), ”narcissistisk”, ”projektiv” eller ”introjektiv”.

...

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster