Nr 13.  2005 sid. 139–149

 
BOF - Barnorienterad familjeterapi

Barbro Sjölin-Nilsson

    Förstasidan

    Tidigare nummer

    Kommande nummer

    Efterbeställning

    Manusregler

    Redaktionen

    Kontaktpersoner

    Sök

Barbro Sjölin-Nilsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, arbetar inom BUP i Stockholm samt är privat verksam med utbildning och handledning i BOF och Tejping. Hon har sedan 1990 samarbetat med och lett kurser tillsammans med Martin Soltvedt. Hösten 2005 startar den sjätte 2-åriga BOF-utbildningen. Martin Soltvedts bok, ”BOF – Barnorienterad familjeterapi”, utkom på svenska 2005. I artikeln beskrivs tankarna bakom Barnorienterad familjeterapi och hur arbetet läggs upp i en BOF-terapi.

I BOF möter vi familjen på barnets villkor och med samspelet i fokus. Arbetssättet lämpar sig för barn i lekåldern, upp till ca 10 år. Norrmannen Martin Soltvedt, som utvecklat BOF, är klinisk psykolog, utbildad vid Nic Waals Institutt i Oslo. Under några år på 1960-talet arbetade han som barnpsykoterapeut vid Ericastiftelsen. Han blev senare chefpsykolog vid Statens Senter for Barn- og Ungdomspsykiatri i Oslo innan han på 1980-talet öppnade egen mottagning i sin hemkommun Lier.
Han är nu pensionär och utkom våren 2005 med boken BOF – Barnorienterad familjeterapi (Soltvedt, 2005), där han presenterar sin BOF-modell i praktik och teori. I boken får vi bl.a. följa sexårige Tore och hans föräldrar genom en BOF-terapi.

”Terapitrekanten”

När Martin Soltvedt beskriver BOF utgår han gärna från sin ”terapitrekant” med barnpsykoterapi, familjeterapi och beteendeterapi placerade i de tre hörnen. Från barnterapin, det hörn där han har sin starkaste förankring, har han hämtat betydelsen av att förstå och använda sig av utvecklingspsykologisk kunskap, lek och symboler i arbetet med barn. Det går inte att arbeta med barn om vi inte använder oss av lek, menar han.

Från familjeterapihörnet har han lånat betoningen på interpersonella relationer, familjen som ett system och föräldrarnas betydelse för hur barnet mår och utvecklas.

I Norge har beteendeterapin länge haft en stark ställning i behandlingsarbete med barn, något som Martin Soltvedt varit mycket kritisk till. Men i detta hörn finns handfasta inslag som han har tagit med sig till BOF, nämligen tonvikten på konkret handling och på att öva och pröva nya färdigheter.

Man skulle kunna utvidga ”terapitrekanten”, kanske till en ”terapifemhörning” eller mer. Av miljöterapeuter som kommer i kontakt med BOF har jag hört: ”Men det liknar ju det vi gör, fast i BOF sker det i sandlådan i stället för på institutionsgolvet.”

Även terapeuter med erfarenhet från psykodrama ser många likheter och har lätt att ta med sina kunskaper ner i sandlådan. För det är i sandlådan som BOF-terapin utspelar sig. Martin Soltvedt vill visserligen betona att BOF är en samhandlingsterapi, snarare än en sandlådeterapi, men sandlådan är en utmärkt arena för samhandlingen mellan barn, föräldrar och terapeut.

Tre centrala begrepp i BOF

Samhandling, ja detta norska ord, som är ett nyckelbegrepp i BOF, har en mycket konkret innebörd. Vi gör något tillsammans i BOF. Till skillnad från en terapeutisk överföringsposition, som den psykodynamiska terapin talar om, intar BOF-terapeuten vad Martin Soltvedt kallar en terapeutisk samhandlingsposition. Det är utifrån påtagliga upplevelser av att vara tillsammans i lek med barnet och familjen som BOF-terapeuten går vidare med sina interventioner.

...

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster