|
Nr 13. 2005 sid. 181–184Ett möte mellan öst och väst –
|
|
|
Kongressen inleddes egentligen redan på söndagen innan då Hans Helighet Dalai Lama kom till Göteborg och gjorde ett offentligt framträdande på Skandinavium. Han samtalade med ärkebiskopen KG Hammar kring temat ”Looking for Meaning in the Present World”. Framträdandet var ett slags förarrangemang till kongressen som visar på det stora intresset för den buddistiska traditionen även bland allmänheten. Den officiella invigningen tog plats dagen efter på Svenska Mässan. Öppningsceremonin hade namnet ”Meeting of Minds” och var en dialog mellan grundaren till kognitiv psykoterapi Aaron T. Beck och H. H. Dalai Lama. De fick stå som representanter för varsin tradition; traditionell kognitiv terapi och buddism. Dalai Lama är känd för att vilja skapa förståelse mellan öst och väst. Han har också ett stort intresse av västerländsk forskning och samarbetar med ett antal forskare inom neurofysiologi och psykologi. Inom den kognitiva terapin har man under de två senaste decennierna hämtat inspiration från den buddistiska psykologin, framför allt från den meditativa traditionen. Flera forskare anser också att det finns stora likheter mellan kognitiv terapi och buddism. Därför kan man se kongressen som ett möte mellan öst och väst, ett möte mellan västerländsk forskning och en andlig tradition. Detta är något helt nytt i psykologins historia. Flera föredrag och symposier handlade om olika tillämpningar av ”mindfulness”. På svenska kan det bäst översättas med ”medveten närvaro”. Jon Kabat-Zinn, en av de främsta forskarna inom området, definierar mindfulness som ”moment to moment non-judgemental awareness”. Han menar att medveten närvaro t.ex. kultiveras genom att regelbundet utöva meditation. Under meditationen strävar man efter att vara närvarande i nuet och observera sina tankar och känslor utan att döma eller kritisera sig själv. Under de senaste fem åren har det gjorts ett antal olika forskningsstudier om mindfulness och dess effekt såväl kroppsligt som psykiskt. På kongressen presenterade flera forskare sina resultat från dessa studier. Daniel Goleman, författare till ”Emotionell intelligens” höll ett föredrag med temat ”Meditation Research and its clinical implications: Was the Buddha right?” Han berättade bl.a. om Richard Davidssons forskning som visar att meditation ökar aktiviteten i den vänstra frontalloben som förknippas med positiva känslor som glädje och lycka. Forskningsresultaten tyder också på att immunförsvaret stärks av meditation. Försökspersonerna gick en åtta veckors kurs och fick i läxa att utöva meditation varje dag. Förändringarna började komma redan efter en vecka och höll i sig även efter fyra månader. Davidsson håller just nu på att undersöka hjärnan hos munkar som har mediterat i över 10 000 timmar. De preliminära resultaten visar att de har en ännu större aktivitet i vänster frontallob och lättare att hantera starka känslor. Belinda Khong från Macquarie University i Sydney, Australien medverkade i ett symposium med titeln ”A Cognitive-Behavioral approach to Buddhist Psychology”. Khong menade att det finns en risk att buddismen romantiseras eller blir till New Age om man som psykolog inte skaffar sig en ordentlig kunskap om buddismen. Hon talade om likheter och skillnader mellan kognitiv terapi och buddistisk psykologi. De skillnader som hon såg var att i KBT fokuserar man på innehållet i sinnet, medan man i buddismen fokuserar på hur sinnet fungerar. I KBT vill man förändra tankarna, medan man i buddismen strävar efter att observera tankarna, utan att göra någonting åt dem. I buddismen tänker man sig istället att tankarna förändras av sig självt. En tanke eller känsla kommer, kulminerar och klingar av. Enligt buddismen skall vi inte försöka tränga bort obehagliga tankar eller känslor utan istället stanna kvar med dem. Likheter såg hon i att både kognitiv terapi och buddism försöker förstå förbindelsen mellan tankar, trosföreställningar och beteende och att båda traditionerna försöker minska människors lidande. Jon Kabat-Zinn, som grundat stresskliniken på University of Massachusetts i USA, höll i en presentation om ”Mindfulness in medicine and psychology – lessons from the past och challenges for the future”. Han menade att vad de lär ut på stresskliniken är buddistisk meditation utan buddism. Västerlänningar kan lära sig medveten närvaro genom att praktisera avslappningsövningar, sittande och gående meditation samt yoga. Kurserna erbjuds på stresskliniker dit läkare skickar sina patienter. Patienterna upplever att de känner mindre stress, oro och nedstämdhet efter kursen. De upplever också en högre grad av livskvalitet. Kabat-Zinn talade också om de utmaningar som vi ställs inför om vi skall kunna använda mindfulness som behandlingsmetod i framtiden. En av dessa utmaningar är att behålla buddismens integritet i mötet med entusiastiska men kanske okunniga läkare och psykologer. Det är viktigt att sprida kunskap om vad mindfulness och meditation egentligen är och vad de har att erbjuda oss. En annan utmaning är att kunna mäta effekterna av mindfulness på ett empiriskt sätt. Ytterligare en utmaning är att utbilda instruktörer som kan leda kurser i mindfulness. Kabat-Zinn betonar att man måste praktisera mindfulness i sitt eget liv med djupt engagemang för att kunna lära ut mindfulness till andra. Ett spännande föredrag hölls av den excentriske Steven Hayes, som grundat den nya och populära behandlingsmetoden Acceptance and Commitment Therapy. Han menade att den andra vågen inom KBT stagnerat och att det är inom den tredje vågen som framtiden finns. Till tredje vågen hör flera av de behandlingsmetoder som arbetar med mindfulness som exempelvis Dialektisk beteendeterapi (DBT), Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Hayes är noga med att betona att ACT skall uttalas som ett ord och inte som en serie bokstäver! Hayes anser att vi psykologer måste göra mer än att validera tekniker som är över tusen år gamla. Trots det består ACT till största delen av tekniker från buddismen, även om Hayes inte gärna erkänner det. Enligt Hayes är människans största problem att vi försöker kontrollera våra tankar och känslor för att undvika smärta. Undvikandet leder till att tankarna och känslorna blir starkare. Vad vi istället skall göra är att acceptera de tankar och känslor som vi har. Vi skall lära oss att se våra tankar som tankar och känslor som känslor. De behöver inte nödvändigtvis vara sanna. Hayes gick sedan vidare med att berätta om en serie vetenskapliga studier som försöker styrka att ACT verkligen fungerar. Han nämnde bl.a. att det fanns goda resultat från studier där man använt ACT mot stress, depression, psykos, OCD, drogproblem, kronisk smärta, borderline, diabetes och epilepsi. Sammanfattningsvis var den internationella världskongressen i kognitiv psykoterapi en intressant och givande kongress att delta i. Det var en stor händelse att kongressen var förlagd till Göteborg och att man fick möjlighet att få träffa välkända psykologer och forskare som man bara fått höra eller läst om tidigare. Det var spännande att få lyssna på så många presentationer om mindfulness och se hur psykologi och andlighet håller på att närma sig varandra.
Wiveca Hjalmarsson
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
Den 5:e internationella världskongressen i kognitiv psykoterapi (ICCP)
anordnades i Göteborg den 13–17 juni
2005. På kongressen medverkade flera ledande forskare inom kognitiv
psykoterapi. Som deltagare kunde man välja mellan att delta i ett
antal olika workshops, föredrag, symposier, kliniska demonstrationer
och debatter. Dessa var uppdelade i åtta olika teman som exempelvis
”From terror to convival understanding”, ”Development during the
lifespan 0–100 years”,
”Psychopathological states” och ”Deve-lopment of psychotherapy”.
