Nr 13.  2005 sid. 79–90

 
Barn med autism -
hur kan en psykoterapeutisk behandling se ut?

Britta Blomberg och Anita Dahlgren
 

    Förstasidan

    Tidigare nummer

    Kommande nummer

    Efterbeställning

    Manusregler

    Redaktionen

    Kontaktpersoner

    Sök

 

Frances TustinThe Frances Tustin International Conference, ”Psychoanalyse des angoisses précoces”, ägde rum 15–16 april 2005 i Caen i Normandie. Från en mycket välorganiserad och intressant konferens berättar Anita Dahlgren och Britta Blomberg, psykoterapeuter vid Ericastiftelsen, Stockholm, om psykoterapeutiskt arbete med barn med autism. Att ”härbärgera” det ”ohärbärgerade” barnet och de terapeutiska verktygen för detta arbete var konferensens genomgående tema som gav stort hopp om nya tekniker för att nå barn med autism.

The Frances Tustin Memorial Trust

Anordnare av konferensen var The Frances Tustin Memorial Trust, med säte i Los Angeles samt The Normand Group of the Société Psychoanalytique de Paris. The Frances Tustin Memorial Trust anordnar konferenser och delar ut priset, The International Frances Tustin Prize, för publicerade intressanta artiklar som vidareutvecklar Tustins banbrytande teorier om psykoterapeutisk behandling av barn och ungdomar med autism. De verkar också för spridning och vidareutveckling av kunskaper inom detta så eftersatta område. Judith och Theodore Mitrani, Los Angeles, är eldsjälarna bakom stiftelsen och arbetar mycket aktivt för att hålla kunskaper om psykoterapeutisk behandling för barn med autism vid liv.

I Normandie, med Caen som bas, har Tustins inriktning kommit att prägla den offentligt finansierade preventiva barnhälsovården för tidig upptäckt av barn med autism. För de föräldrar som tidigt oroas för sitt barns bristande anknytning, kan en modifierad form av spädbarnsobservationer erbjudas. Barnsjuksköterskor utbildade i ämnet utför spädbarnsobservationer i hemmet för att bistå familjen. Dessa observatörer ingår i ett multidiciplinärt team, där barn som har grava anknytningssvårigheter kan få fortsatt hjälp. Det är därför inte en slump att den första konferensen som trusten ordnat utanför USA:s gränser gick av stapeln just i Caen.

Vem var då Frances Tustin? Alla vi träffade under konferensen och som mött henne, hade idel lovord att förtälja, såväl om hennes person som det arbete hon initierade. Hon utbildade sig vid Londons universitet och kom tidigt i kontakt med Melanie Klein samt Wilfred Bion och hans teorier bl.a. om ”containing function”, och de enorma problem som uppstår hos ett litet barn om detta härbärgerande inte finns. Orsakerna till denna brist är oftast multipla, oförmåga i barnets konstitution och/eller brister i härbärgerandet av barnet. Tustins kontakter med John Bowly och Esther Bick ledde till fortsatt psykoterapeututbildning vid Tavisock Clinic samt därefter kliniskt arbete, bl.a. i USA, där hon inspirerades av det arbete som gjordes med autistiska barn, bl.a. vid Putnam Center i Boston. I England, Frankrike (framför allt för gruppen i Normandie), Italien (Rom) samt i USA kom hon att sprida sina kunskaper och erfarenheter, något som påverkat många utbildningsinstitut och behandlingskliniker.

I Sverige har hennes sätt att arbeta med barn med autism bl.a. präglat arbetet vid Ericastiftelsens dagbehandlingsverksamhet. Där erbjuds barn med dessa svårigheter individualterapeutisk behandling parallellt med deltagandet i gruppverksamhet och barnets föräldrar har även de en regelbunden kontakt. Ett av de första barn med autism som Tustin arbetade med pratade ofta om ”ett svart hål”, inte som en metafor, utan som en verklig upplevelse av tomheten inom och runt honom. Detta uttryck har sedan kommit att symbolisera den känslo- och tankevärld som många barn med autism verkar leva i. Den alltför prematura (”precoscious”) upplevelsen av att vara en separat person, dvs. innan inre strukturer för att hantera detta etablerats, är en av grunderna för Tustins behandlingsinriktning. Avsaknad av intresse för omgivningen – t.o.m. ett aktivt avvärjande av den – är den kliniska bilden av dessa barn. En oförmåga att hantera och reglera inkommande intryck och kroppsliga sensationer gör mötet med omvärlden synnerligen komplicerat. De autistiska objekt och former som ett barn håller fast vid kan därför, enligt Tustin, ses som ett aktivt sätt att hålla borta inflödet av intryck som barnet inte kan hantera. Detta leder i sin tur till att barnet hindras att ta in även potentiellt goda intryck. Detta tillstånd är något som påverkar hela den framtida personlighetsstrukturen såväl emotionellt som kognitivt och självfallet den familj som omger barnet.

...


 

 

 Till förstasidan!    Överst på sidan!    Tillbaka ett steg!    Skriv ut sidan!

 
 

 

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Magnus Bjurhammar www.enigma.se
Webbmaster