|
Nr 14. 2006 sid. 156–157 |
|
|
De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra och är nöjda med sina liv. Det visar de undersökningar som regelbundet genomförs. Barn är nöjda med sina kroppar och sin hälsa. De är nöjda med sin familj och sina familjerelationer Just relationer betyder mycket mer för välbefinnandet än vad familjens ekonomi eller boendet gör. Den egna kroppen och hälsan betyder mest för hur nöjda flickorna är med sina liv. För pojkarna är framtidstron lika viktig som kroppen och hälsan. Ungdomar i årskurs 7-9 är något mindre nöjda med sin hälsa och sina kroppar än yngre barn. Men det finns också en annan bild av hur barn och unga mår. Den psykiska ohälsan ökar, liksom stressrelaterade sjukdomar. På senare år har fetman och övervikt bland barn också ökat. Mellan 10-15 % av alla barn söker barnpsykologisk konsultation under uppväxten. Försäljningen av antidepressiva medel till ungdomar har fördubblats på senare år och självmordsfrekvensen bland ungdomar har inte gått ned som den gjort bland vuxna. Den här utvecklingen ställer stora krav på oss vuxna som finns runt våra barn och ungdomar, det gäller oss som föräldrar men även professionella inom mödravården, barnavårdscentralen, förskolan, skolan och den förebyggande skolhälsovården. I många år har Barnombudsmannen arbetat för att skolhälsovården ska stärkas så att den blir en elevernas företagshälsovård. Eleverna ska ha rätt till att få möta alla professioner som skolsköterska, skolläkare, skolkuratorer och skolpsykologer oavsett var de bor eller i vilken skola de går i. I dag är det stora skillnader i kvaliteten inom skolhälsovården. I vår senaste årsrapport till regeringen Röster som räknas redovisar vi en undersökning av hur elever på högstadiet och gymnasiet ser på hur hälso- och sjukvården bemöter dem. ...
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
