Den bästa av mödrar. Kia Szutkiewics

Nr 14. 2006 sid. 26–28

Den bästa av mödrar

Kia Szutkiewicz

Förstasidan

Under åren 1939–1944 evakuerades över 70 000 finska barn till Sverige i syfte att skydda dem från kriget och dess konsekvenser. Regissören Klaus Härö har skapat ett fiktivt drama om ett krigsbarns öde. Filmen "Den bästa av mödrar" hade premiär den 4:e november 2005 och utspelar sig under tidigt 1940-tal.

Eeros far ger sig ut i kriget och lovar sin pojke att när han kommer hem igen skall allt bli som förr. Detta löfte uppfylls aldrig. Istället får Eero och modern ta emot dödsbudet som innebär att Eero, utöver förlusten av pappa, förlorar mammas känslomässiga tillgänglighet eftersom hon blir djupt deprimerad och oförmögen att ta hand om sitt barn. Hon beslutar att skicka sin pojke till vad hon hoppas skall vara tryggheten på andra sidan Östersjön.

I filmen skildras den långa resa Eero, och många barn med honom, tvingas ge sig ut på. Den förvirring och osäkerhet det innebär att inte veta vart han är på väg och till vem, hanterar Eero genom att fantisera om att han egentligen färdas tillbaka hem till Finland och mamma. Under resan verkar det inte finnas någon som talar hans språk och väl framme hos paret han skall bo hos står det klart att han snabbt måste lära sig svenska och i övrigt anpassa sig till förhållandena på den skånska landsbygden som skall bli hans nya hem. Det är ett landskap som står i skarp kontrast till den finska björkskogsmiljö han är uppvuxen i.

Eeros svenska fosterföräldrar har väntat sig att få en flicka och det är en obehaglig scen när de möter Eero vid bussen och inser att han inte är en hon. De har haft en liten dotter som dött och särskilt mamma Signe är fullt upptagen av den förlusten och har svårt att ta emot det barn hon nu skall ansvara för. Som tur är för Eero verkar hans nya pappa Hjalmar snabbt fatta tycke för honom och de kan mötas i humor och förståelse, trots de stora kommunikationssvårigheterna. Så småningom, efter mycket stora ansträngningar från bådas sida, lyckas Eero och mamma Signe etablera en ömsesidig och kärleksfull relation.
Parallellt med att Eero och fosterföräldrarna kämpar med att bli en familj finns hela tiden Eeros längtan till sitt ursprung och de svårigheter som följer av att han skall "lämnas tillbaka" efter kriget. Denna omständighet blir ju ett självklart hinder för anknytningsprocessen och innebär stor osäkerhet för alla inblandade. Eeros båda mödrar kommunicerar via brev och "förhandlar" om hans öde. Eeros mor ändrar på mycket under kriget och hon flyttar till den finska huvudstaden och arbetar för tyskarna, dessutom blir hon förälskad i en tysk man och planerar under en period att följa honom till hans hemland. För Eero som nu bor i Skåne, intill det ockuperade Danmark, måste det innebära mycket funderingar att hans mor är tillsammans med en tysk man. Det kan inte vara lätt för honom att veta vem man kan lita på och vem som är vän eller fiende. Strax efter att Eero får veta att han skall bli kvar i Sverige hos sin nya familj, ändrar sig modern och vill ta hem honom till Finland igen. Ytterligare en uppslitande separation följer och Eero får inte tillräcklig hjälp att hantera komplicerade känslor och all den ambivalens han verkar plågas av.

Sammantaget tycks det vara väldigt "stumt" kring allt denne pojke får gå igenom och han lämnas alltför ofta att ta hand om sina känslor på egen hand. Det finns inte någon som delar Eeros erfarenheter eller som kan koncentrera sig på att fokusera på hans perspektiv. I vuxenlivet fortsätter traumatiska erfarenheter och oklarheter kring relationerna i barndomen att oroa och prägla Eero. När han till slut lyckas upprätta en dialog med sin mor syns han tydligt lättad. Vikten av att få klarhet och bekräftelse gällande de egna levnadsomständigheterna lyfts fram på ett känsligt sätt i dramat och gestaltas väl av skådespelarna, som visar prov på stor inlevelseförmåga.

...

http://www.denbastaavmodrar.com/svenska/index.html

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster