|
Nr 14. 2006 sid. 72–83Det stora traumat i det lilla sammanhangetIntervju med Lena Löwenhielm, Lena Rydenstam och Britt Tolf |
|
|
Vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm finns ett barn- och ungdomspsykiatriskt team. Teamet tillhör en konsultenhet inom BUP-kliniken, tillhörig BUP i Stockholms läns landsting. Till denna konsultenhet hör även teamen vid Huddinge barnklinik respektive Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) vid Karolinska Universitetssjukhuset. Inom varje team arbetar barnpsykiatriska läkare, psykologer och socionomer samt sekreterare. Barnklinikerna i Stockholm har delvis olika inriktningar, vilket självklart påverkar barnpsykteamens arbete. Sachsska barnsjukhuset är en allmänpediatrisk barnklinik och har inte någon avdelning för onkologi, kirurgi eller transplantation. Barn och ungdomar tillhörande dessa patientgrupper tas emot vid ALB respektive Huddinge sjukhus. Teamet på Sachsska startade redan på 1970-talet. På initiativ av några barnläkare på barnsjukhuset började en barnpsykiater och barnpsykiatrisk kurator, i liten skala, en barnpsykiatrisk verksamhet, dit även en psykolog snart kopplades. Jag möter tre av de fyra psykologerna i barnpsykteamet, som alla är utbildade barn- och ungdomspsykoterapeuter. Lena Löwenhielm har arbetat i mer än 30 år som psykolog på barnsjukhus. Lena Rydenstam har flerårig yrkeserfarenhet från det tidigare PBU i Stockholms län, liksom Britt Tolf som efter mångårigt arbete inom PBU kom till barnsjukhuset redan i mitten av 1980-talet. I gruppen finns också Christina Lindqvist, som f.n. är tjänstledig. I tidigare nummer av Mellanrummet (nr 1, 1999) finns en artikel av Christina Lindqvist och Britt Tolf som belyser psykoterapeutiskt arbete med ett barn och dess föräldrar vid psykosomatiska tillstånd. En intervju med ett team i Halmstad beskriver, i samma nummer av Mellanrummet, arbetet i ett barnpsykiatriskt team vid dessa tillstånd. Redaktionen vill därför i denna artikel visa mer på det specifika i barnpsykoterapeutisk kompetens och vad man som psykolog ställs inför i arbetet på ett barnsjukhus. Där möter man stora trauman i det lilla sammanhang som en familj utgör. Varför vill man arbeta med psykoterapi på ett barnsjukhus?De tre psykoterapeuterna berättar att deras arbetsuppgifter som psykologer har många facetter. En av dem är att möta föräldrar och barn i kriser, som kan vara av kortare eller längre slag, ibland t.o.m. livslånga. Alla tre har sökt sig till Sachsska barnsjukhuset eftersom de vill nå ut med sina kunskaper som psykoterapeuter också till familjer med riktigt små barn, vissa prematurt födda. Majoriteten av barnen som kommer till en barnklinik har inte livshotande eller kroniska handikapp. Ungefär hälften av alla patienter är under sex år, och av dessa är en stor del under tre år. Hos framför allt små barn blir föräldrars oro för deras kroppsliga ohälsa mycket stark. Ibland leder oron till att komplicerade kriser och psykologiskt mycket svårhanterliga situationer hindrar barnets tillfrisknande eller förmåga att hantera en kronisk sjukdom. Små barn uttrycker oftast kroppslig smärta och stark affektiv olust enbart med somatiska signaler (t.ex. intensiv gråt, sömnstörning, bristande aptit). Det kan därför vara svårt att urskilja påverkan från de psykologiska faktorerna hos barnet respektive de som har sitt ursprung i samspelet mellan barn och förälder. Ett mycket nära samarbete mellan barnmedicinsk och barnpsykiatrisk personal är därför ovärderlig. Först när föräldrarna kan vara helt övertygade om att barnets somatiska hälsa inte är hotad kan de vända sig till barnpsykiatrin för vidare hjälp för eventuella svårigheter hos barnet eller i familjen. ...
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
