Ett gott yrkesliv - förutsättningar och hinder, Birgit Hallerfors

Nr 15. 2006 sid. 69–84

Ett gott yrkesliv –
förutsättningar och hinder

Birgit Hallerfors

Förstasidan

Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Birgit Hallerfors arbetar som utbildningschef inom BUP i Stockholm och ansvarar för BUP:s interna utbildningsenhet UBi. Nuvarande BUP i Stockholm kom till år 2000 genom att öppenvården, PBU, och slutenvården, BUP lades samman till en gemensam organisation, under namnet BUP. Rapporten, som denna artikel bygger på, skrevs innan denna sammanslagning.

I slutet på -90-talet arbetade jag med en rapport som publicerades inom BUP i Stockholm, med titeln: Ett gott yrkesliv – förutsättningar och hinder, FoU-rapport 00-03. Rapporten innehåller dels en överblick över aktuell forskning om psykoterapeutyrket, dels en studie som jag gjort och som bygger på intervjuer med terapeuter. Denna artikel är ett sammandrag av rapporten, där jag vill lyfta fram de delar som jag tycker är viktigast och intressantast.

Psykoterapeutyrket – en forskningsöversikt

Psykoterapeutyrket har studerats och beskrivits av flera författare, t.ex. har Björn Wrangsjö (Mötas och växa, 1990, 1997) och Patricia Tudor Sandahl (Det omöjliga yrket, 1990) skrivit intressanta böcker i ämnet. Systematiska studier har också gjorts om psykoterapeutyrket.

James Guy har i The personal life of the psychotherapist (1987) gjort en sammanställning över olika intervjustudier som gjorts om psykoterapeutyrket, både vad gäller den professionella sidan av yrket och den privata, och om hur dessa sidor påverkar varandra. Han beskriver olika motiv och faktorer som kan ligga till grund för yrkesvalet. Sådana motiv kan vara att yrket ger intellektuell och känslomässig stimulans och växt, och är personligt berikande och givande. Den viktigaste, mest centrala faktorn bakom yrkesvalet, är önskan att hjälpa andra, att kunna lindra lidande och stödja ett personligt växande. Många terapeuter har i intervjuer poängterat den positiva sidan av yrket. Det handlar framför allt om hur man genom åren har utvecklats emotionellt via sitt yrke och hur denna ökade känslighet också ger ett fördjupat personligt liv. Guy lyfter också fram yrkets baksidor, nackdelar som framkommit vid olika intervjuundersökningar. Det gäller nackdelar som intensiv isolering, känslomässig utmattning och frustration som härrör från ett intensivt samspel med mycket störda människor, från allvarliga etiska och juridiska ansvarstaganden, men också från kritiken av offentliga sektorns effektivitet, offentlig kritik av psykiatrins effektivitet och egna hemliga tvivel på sina metoders effektivitet.

Michael Sussman (A curious Calling. Unconcious motivations for practicing psychotherapy, 1992) har studerat hur flera olika bakgrundsförhållanden och motiv kan ligga till grund för att man väljer psykoterapeutyrket. Dessa olika faktorer, ofta omedvetna, samspelar på ett unikt sätt inom varje terapeut. De kan vara hälsosamma och stödja en god professionell utveckling, men kan också ha en potential av att bli destruktiva. Sådana omedvetna motiv, ofta djupt rotade i terapeutens egen tidiga utveckling och familjebakgrund, kan gälla behov av kärlek, nära relationer, sexualitet och beroende. Man kan bära på en omedveten vrede gentemot andra människor, på sadistiska eller masochistiska behov. Det kan handla om behov av kontroll, av att ha makt över andra människor eller behov av att få stöd för egen narcissism och omnipotens. Genom egen terapi kan terapeuten lära sig att se, förstå och behärska dessa sidor och motiv inom sig, och man kan då utveckla en kapacitet för att på ett djupare sätt förstå och hjälpa sina klienter.

...

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster