|
Nr 17. 2007 sid. 182 Play and Power
|
|
|
Under det första veckoslutet i maj 2007 hölls i Köpenhamn den tredje konferensen för de tre sektionerna inom EFFP (The European Federation for Psychoanalytic Psychotherapy in the Public Sector), vuxen, barn och ungdom respektive grupp. Köpenhamn visade upp sig från sin bästa sida, strålande sol, skirt grön och prunkande av vårens blommor och växter. Det vackra vädret och ett sommarvarmt Köpenhamn inbjöd kanske mer till lek och aktiviteter utanför konferensbyggnaden. Konferensen var förlagd till Moltkes Palats i centrala Köpenhamn. Detta nyrenoverade ståtliga palats med sina stora och utsmyckade salar och rum utstrålade mer av makt och rikedom än lek och inflytande. Men som alltid är det inte formen som avgör, utan vad den fylls med. Konferensen bjöd på ett digert utbud av föreläsningar, workshops och presentationer av olika papers som deltagare från de olika länderna som var representerade. Varje dag inleddes med en huvudföreläsning samt reflektioner och tankar från en ”diskutant” på presentationen. Andra stående inslag under konferensen var en forskningsgrupp, en transkulturellgrupp samt en workshop i spädbarnsobservationer. Nytt för mig vid sådana här konferenser var att man höll ihop diskussionsgrupperna, som träffades efter huvudförläsningarna och diskuterade föreläsningen eller något annat som kändes angeläget för gruppen. På detta sätt fick man en viss process i gruppen, vilket visade sig i att på söndagen var många fler engagerade och pratade trots att det skedde på engelska, ett språk som få hade som eget modersmål. Några intryck från konferensenKonferensen tjuvstartade på torsdagskvällen med bjudbuffé och en förläsning där föreläsaren uppmanade oss att använda oss av den makt som vi har. Han menade att vi skall vara mycket mera besvärliga och protesterande när vi sitter i möten, konferenser, och liknande situationer. Inte bara gå med på vad tjänstemän och beslutfattare säger. Med andra ord: vi ska inte vara så flata, vi kan påverka och förändra om vi bestämmer oss för det. Det har ofta slagit mig i handledningar och kollegiala grupper att vi har liten tilltro till att kunna förändra i våra egna organisationer och arbetsförhållanden, trots att vi vårt arbete hyser stor tilltro till individens möjligheter till förändring. Denna föreläsning var den enda som jag kom i kontakt med som behandlade begreppet makt (Power). Samtliga tre huvudförläsningar utgick från begreppet lek (Play). Lek, såväl som makt, kan vara konstruktiv eller negativ och det skulle vara intressant att få maktperspektivet belyst lite mera. Hur gagnar vi våra patienter utifrån den maktposition vi har och hur är den hindrande när vi utövar den? Är det konstruktivt när vi använder vår makt och sätter gränser vid så kallade rambrott eller är det kanske en bristande förmåga att kunna leka utanför de uppsatta gränserna? Som den goda föräldern, så måste också vi faktiskt kunna göra bägge sakerna. Efter registrering och öppningsanförande var det dags för den första föreläsaren Peter Ramsing, konsult, barn- och ungdomspsykiater och gruppanalytiker. Rubriken på hans föreläsning var Has Play the Power to Change Group and Patients in Group Analysis? Ramsing, och de övriga huvudföreläsarna, tog avstamp i Winnicotts tankar om lek och lekens betydelse för utveckling och hälsa. Här avses alla typer av lek. Från det lilla barnets lek med föräldrar, fotboll och andra idrottsaktiviteter, men också som Ramsing visade oss, att man kan leka i en terapigrupp med ord och tankar. Han gav oss ett exempel från en grupp med kvinnor som arbetade med att återhämta sig från anorexia nervosa. När terapeuten kommenterade en av kvinnorna som saknade ”att vara smal”, med att hon var olyckligt ”kär i sin anorexia”, fick det gruppen att börja prata med varandra om hur det är att vara olyckligt kär. ...
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
I
maj 2007 ägde den 6:e tresektionskonferensen i The European Federation
for Psychoanalytic Psychotherapy in the Public Sector rum i Köpenhamn.
Från detta evenemang berättar leg. psykolog, leg. psykoterapeut Hans
Johansson, Trollhättan.
