|
Nr 19 2008 sid. 25–31
|
|
|
I ett temanummer om handledning och konsultation kan det vara på sin plats att lyfta fram konsultationen, en process med stora likheter med handledning men också på väsentliga punkter skild från handledning. När vi talar om handledning idag menar vi inte sällan insatser som lämpligen skulle betecknas som konsultation. Under slutet av 70-talet arbetade jag i en konsultverksamhet inom PBU (Den Psykiska Barn- och Ungdomsvården) i Stockholms läns landsting, som erbjöd den kommunala förskolan barn-psykiatrisk kompetens på konsultbasis. Tillsammans med psykologerna Margareta Carlberg och Gunilla Guvå fick jag uppgiften att utvärdera denna verksamhet. Vi talade om oss själva som konsulter, men hade aldrig närmare begrundat vad detta innebar. Vi utförde vid tiden för utvärderingen olika typer av arbetsuppgifter – inte bara konsultationer med personal utan också föräldrasamtal, barnobservationer och vi deltog på begäran också vid personal- eller föräldramöten. Konsulterna gjorde ofta de olika typer av arbetsinsatser som efterfrågades av personalen. Det var komplicerat att lägga upp en utvärdering av så vitt skilda arbetsuppgifter. Då vi alla tre i forskargruppen betraktade de samtal vi hade med personalen om barnen som vår viktigaste arbetsuppgift, bestämde vi att börja undersöka just dessa insatsers effekt. Vår undersökning kom dock snart att förändra synen på vårt arbete. Och det blev inte fler delstudier rörande övriga arbetsuppgifter. Att ägna våra insatser åt personalen insåg vi snart var det mest verksamma sättet att arbeta på och dessutom den insats som bäst svarade mot innebörden i begreppet konsultation, som nu fick en tydligare och mer utmejslad innebörd. Vi fick en fördjupad förståelse för potentialen i metoden och utarbetade en arbetsmodell som vi beskrev i en forskningsrapport, som sedan utvecklades till en bok, Psykosocial konsultation inom förskolan. Teori och tillämpning. Vi började under vår forskning leta efter andra som skrivit om konsultation och gjorde en ny och entusiasmerande bekantskap, psykiatern Gerald Caplan, som utarbetat en konsultativ metod som han beskrev i boken Theory and practice of mental health consultation. Fortsättningsvis kommer jag att utgå från dessa båda böcker, följa tankegångarna i dem och ibland direkt återge formuleringar ur dem. En ny bok kom ut på svenska 2004 i ett fortsatt samarbete mellan svenska och amerikanska konsulter, Consultee-centered consultation. Improving the quality of professional services in schools and community organizations. För fördjupning i ämnet vill jag hänvisa den intresserade till dessa böcker. ...
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
När vi talar om
handledning menar vi ofta en process som snarare skulle betecknas
konsultation. Kanske är det ofta oklart på vilket sätt konsultation och
handledning skiljer sig åt. Lena Teurnell, leg. psykolog och
psykoanalytiker, förtydligar här konsultationens särart och benar ut
skillnaden mellan konsultation och handledning. Hon har under många år
arbetat både som konsult och som handledare. Hon har forskat på
konsultationsprocessen och är en av författarna till boken:
Psykosocial konsultation inom förskolan. Teori och tillämpning.
Stockholm: Natur och Kultur, 1981.
