Elisabeth Cleve, leg. psykolog
och leg. psykoterapeut vid Ericastiftelsen, Stockholm, har sedan många
år arbetat terapeutiskt med barn som har olika typer av handikapp. I
mars i år utkom hennes bok om Douglas, där läsaren får följa en
psykoterapi med en adopterad pojke med diagnosen ADHD.
Det är inte ofta som man sträckläser en bok om psykoterapi. Men när
jag fick boken "Från kaos till sammanhang. Psykoterapi med en
pojke som har diagnosen ADHD", utgiven av Wahlström och
Widstrand. I min hand blev varje sida, utav de 280, snabbt lästa.
Elisabeth Cleve arbetar två gånger i veckan med Douglas, som är sju år
när terapin startar och har hunnit bli 14 när den avslutas.
 Att
det är en pojke med mycket stora svårigheter förstår man omgående.
Att det också är en pojke som ställer stora krav på sin terapeut när
det gäll- er att stå ut och inte ge upp blir också tydligt. Elisabeth
Cleve delar frikostigt med sig av sina upplevelser av pojken och av det
som utspelas mellan henne och gossen i terapirummet. Här får man följa
de första trevande försöken till kontakt som oftast slutar med kaos och
turbulens. Målande beskriver Elisabeth Cleve terapeutens vedermödor i
att förhålla sig till ett utagerande barn som helst av allt vill
förstöra det som kommer i hans väg. Hon låter oss få en inblick i,
inte bara pojkens inre värld, utan även det som hon själv känner och
upplever, vilket i mycket speglar pojkens upplevelse av sig själv.
Steg för steg, år för år, utvecklas Douglas i sin kamp att
försöka bli fri från de destruktiva impulser som styr hans beteende.
Elisabeth Cleve talar om vändpunkten i terapin när pojken allt oftare
kan stanna upp i sitt agerande och där Elisabeth själv börjar känna
att hon tycker om honom. Flera känslosamma situationer beskrivs under den
talande rubriken "Hjälp! Patienten och terapeuten behöver
vård". Elisabeth Cleve berättar om en episod när hon och Douglas
blir inlåsta i en garderob. Händelsen är speciellt intressant därför
att Douglas nu, efter tre års terapi, helt verkar lita på att hans
terapeut ska fä upp dörren. Samtidigt blir garderobsutflykten en
gemensam skräckupplevelse för både terapeut och patient, som jag
tänker mig förde terapin framåt.
Vad är det som gör boken så värdefull och hoppingivande? Ann-Britt
Grünewald skriver i förordet att en pojke som Douglas, med komplexa
svårigheter utifrån både neuropsykiatriska handikapp, inlärningsproblem
och stora känslomässiga svårigheter, i mycket stämmer överens med den
problembild som hon mött hos många klienter inom kriminalvården. Utan
psykoterapeutisk hjälp hade det varit troligt att även Douglas omfattats
av kriminalvårdens insatser.
Från kaos till sammanhang bidrar till att öka kunskapen om
psykoterapi som behandlingsmetod för barn med känslomässiga
svårigheter. Som terapeut är det en spännande och lärorik läsning att
följa Elisabeth Cleves och Douglas gedigna arbete. Boken beskriver på
ett lättläst och ömsint sätt hur psykoterapeutiska arbete kan
bedrivas, samtidigt som diagnostiska metoder och kriterier för diagnosen
ADHD förklaras.
Boken kan varmt rekommenderas till alla dem som arbetar terapeutiskt
men även till dem som ibland undrat vad barnpsykoterapi egentligen
innebär.
May Nilsson
redaktionen
|
