SJÄLVETS NEUROBIOLOGISKA FÖDELSE Tor Wennerberg

Nr 20 2009 sid. 115–127

SJÄLVETS NEUROBIOLOGISKA FÖDELSE

Tor Wennerberg

Förstasidan

I en rad böcker och artiklar som publicerats under det senaste decenniet har Allan Schore utvecklat en ”regleringsteori” om självets neurobiologiska utveckling. Enligt denna teoretiska modell är hjärnans tidiga utveckling i hög grad en funktion av förälderns reglering av barnets affekter.
Schores regleringsteori presenteras av Tor Wennerberg, psykologstuderande och skribent.

Inledning

Människans affekter uppstår i evolutionsmässigt äldre delar av hjärnan, men de regleras med hjälp av sent utvecklade strukturer, främst den prefrontala hjärnbarken, som mognar och formas i det affektreglerande samspelet mellan barnet och den primära anknytningspersonen under de första levnadsåren. När barnet föds är dess hjärna i hög grad outvecklad och ofärdig, och den fortsätter att under det första levnadsåret växa med fostertidens höga hastighet (Pinker, 1999). Biologiskt kan barnet i den meningen betraktas som ett foster ännu en lång tid efter födelsen. Ur ett neurobiologiskt perspektiv innebär därför anknytningen att föräldern fungerar som barnets ställföreträdande hjärnbark under tiden som barnets egen hjärna utvecklas färdigt (Schore, 2003a).

Neurologen Antonio Damasio (1999) beskriver skillnaden i plasticitet, eller formbarhet, mellan evolutionärt äldre och yngre delar av hjärnan. De ”djupa, ålderdomliga” delarna av hjärnan, som innefattar områden som hjärnstammen, hypotalamus, de basala ganglierna och amygdala, utgörs av ”medfödda kretsar, med uppgiften att reglera kroppens basala funktioner och säkerställa organismens överlevnad” (s.136). Uppbyggnaden av dessa neurala strukturer regleras på detaljnivå av det mänskliga genomet. ”Utan detta nätverk av förprogrammerade kretsar skulle vi inte kunna andas, styra hjärtats verksamhet, hålla ämnesomsättningen i balans, söka mat och skydd, undvika rovdjur och fortplanta oss” (s.135). I dessa ålderdomliga hjärnstrukturer, framför allt amygdala, uppstår också våra affekter, som styr hur vi känslomässigt uppfattar olika stimuli (som något att närma sig eller undvika) och som kommunicerar våra reaktioner till andra i vår närhet. De yngre delarna av hjärnan, framför allt hjärnbarken (cortex) som bär upp funktioner som mentala representationer och språk, formas i betydligt högre grad av de erfarenheter vi gör, i synnerhet under de första levnadsåren men också under resten av livet. Som Damasio (1999) framhåller betyder det att de erfarenhetsbaserade delarna av hjärnan påverkas dels av individens upplevelser som sådana, dels av de affektiva och fysiologiska reaktioner som dessa upplevelser framkallar i hjärnans äldre strukturer:

”Under det att vi utvecklas från spädbarn till vuxna individer kommer sålunda de kopplingsmönster i hjärnans kretsar som svarar mot den växande kroppen och dess interaktioner med omvärlden att präglas av de aktiviteter som organismen deltar i, men också av den påverkan som utgår från medfödda reglerande kretsar när dessa kretsar reagerar på sådana aktiviteter.” … ”För vissa delar av hjärnan bestämmer generna den exakta och definitiva strukturen, i andra delar kommer den exakta uppbyggnaden att utkristalliseras under utvecklingens gång.” … ”Det här betyder att varje människas unika livserfarenheter kommer att påverka kretsarnas slutliga utformning, dels direkt och dels indirekt via de reaktioner som dessa erfarenheter utlöser i de medfödda reglerkretsarna, och de konsekvenser dessa reaktioner får för kretsarnas utformning i stort.” (s.137-38)

De viktigaste av de tidiga erfarenheter som påverkar de neurala kretsarnas och nätverkens utformning är barnets samspel med den primära anknytningspersonen, som också direkt påverkar (och antingen förstärker eller reglerar ner) de affektiva och fysiologiska reaktionerna i de medfödda reglerkretsarna.

...

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster