SAMSPELET MELLAN PSYKE OCH SOMA I EN SKOLLÄKARES VARDAG

Nr 20 2009 sid. 185–195

SAMSPELET MELLAN PSYKE OCH SOMA
I EN SKOLLÄKARES VARDAG

Intervju med Anna Häggmark

Förstasidan

Anna Häggmark är leg. läkare med specialistkompetens som barn- och ungdomspsykiater. Hon arbetar som skolläkare i Vallentuna kommun och berättar här om sina erfarenheter från arbetet som läkare inom elevhälsan i kommunen. Mellanrummet har valt att fokusera på skolläkarens arbetsuppgifter i gränslandet där psyke och soma möts.

Elevhälsan och skolläkaren

Anna Häggmark arbetar sedan några år tillbaka som skolläkare i Vallentuna kommun. Det är en ort som präglas av närheten till Stockholm men också av en omfattande och levande jordbruksbyggd. Hennes upptagningsområde omfattar samtliga skolor i kommunen, inklusive särskolan och träningssärskolan, vilket allt ska rymmas inom en 13 timmars tjänstgöring. Men det borde vara en halvtidssysselsättning, framhåller Anna. I Vallentuna finns c:a 4 400 barn i grundskolan. Anna berättar att det är ungefär lika många barn på en halvtidsanställd läkare i många kommuner. De 10-tal skolläkare som är verksamma i norra Storstockholmsområdet träffas någon gång per termin för utbyte av aktuella frågeställningar runt elevers situation i skolorna idag.

För eleverna i skolorna i Vallentuna finns åtta skolsköterskor på fem heltidstjänster, fördelade på 11 skolor. Det finns tre heltidspsykologtjänster och psykologutredningar läggs ibland ut till andra externa psykologer.

I kommunen finns 733 elever per skolsköterska, vilket kan jämföras med Stockholmsförorterna Rinkeby med 300 elever/ sköterska och Bromma med 1 000.

Några av skolsköterskorna i Vallentuna arbetar på flera skolor och ingen av dem på heltid. Alla sköterskorna i kommunen har specialistutbildning i barn- eller distriktssjukvård. Många har även andra subspecialiteter och flera av dem arbetar parallellt på Astrid Lindgrens barnsjukhus eller Danderyds sjukhus. Den dubbla erfarenheten är något som berikar elevhälsans kunskapsarsenal och underlättar också informationsutbytet och uppdateringen av nya kunskaper inom det medicinska området.
I elevvårdsteamet finns en förste skolsköterska, som har det övergripande administrativa ansvaret, vilket underlättar för skolläkaren. Anna kan på så sätt använda sina få timmar i skolorna till mer direkta patientfrågor. De administrativa arbetsuppgifterna har, som på så många håll, tagit allt större plats i organisationen. Förste skolsköterskan är också verksamhetsansvarig för kommunens ungdomsmottagning.

Skolsköterskorna träffas varje vecka för konferenser respektive handledning, som ges av extern handledare. I dessa möten deltar inte skolläkaren. På planeringsdagar, som sker en gång per termin, är skolläkaren med endast under en begränsad tid, då man berör frågeställningar som kan vara aktuella att läkaren involveras i. Anna beskriver hur befriande det är att så mycket av ramverket runt elevhälsan sköts på ett så föredömligt sätt. Det gör att de få timmar hon har kan användas så effektivt som möjligt. Men allt detta, framhåller hon, förutsätter att det finns en kompetent och engagerad personal.

Vallentuna skiljer sig från flera andra kommuner då man har ett rektorsområde för alla psykologer, kuratorer, logopeder, elevassistenter etc. som ingår i det som benämns resurscentrum. Det är alltså inte rektorn på den enskilda skolan som bestämmer hur den ekonomiska potten ska fördelas för barn med särskilda behov. En rektor för en enskild skola kan inte spara pengar på att minska timmarna för t.ex. en skolsköterska. Detta är en modell som numera börjar etableras i fler kommuner.

...

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster