Nr 20  2009 sid. 196–209

VAD GÖR DU NÄR DU MÅR DÅLIGT?
PSYKISK OHÄLSA ELLER ÄNDÅ INTE
En lägesbeskrivning över ungdomsmottagningarna i Malmö – Trelleborg hösten 2006

Christina Fredlund och Maria Skogsberg

    Förstasidan

    Tidigare nummer

    Kommande nummer

    Efterbeställning

    Manusregler

    Redaktionen

    Kontaktpersoner

    Sök

Christina Fredlund, kurator, leg. psykoterapeut och Maria Skogsberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut vid ungdomsmottagningarna Malmö, ger här ett sammandrag av en lägesbeskrivning med syfte att få svar på vilka olika copingstrategier ungdomar använder som kommer till Ungdomsmottagningarna Malmö-Trelleborg. Ungdomarna har fått svara på vad de gör när de mår dåligt i kombination med ett självskattningstest för att mäta psykiska och kroppsliga symptom. Artikeln bygger på en uppsats som skrivits på den psykodynamiska psykoterapiutbildningen vid institutionen för psykologi i Lund 2008.

Ungdomars hälsa idag

Uppsatsen, som vår artikel bygger på, arbetades fram under perioden våren 2006 t.o.m. våren 2008. Ungdomars förutsättningar och villkor i samhället är i konstant förändring. Efter att uppsatsen färdigställts våren 2008 har en ny ekonomisk kris drabbat världen vilken säkerligen har påverkat ungdomars livssituation. Enligt ungdomsstyrelsens sammanställningar har var femte ungdom idag låg ekonomisk standard, jämfört med var tionde i början av 2000-talet. Andelen unga som beviljas sjukpenning ökar och unga är kraftigt överrepresenterade bland dem som har socialbidrag. Det visar Ungdomsstyrelsens rapport ”Ung idag 2008”. Hur exakt det har påverkat ungdomars hälsa vet vi inte.

Det finns ett stort intresse i samhället i dag av ungdomars hälsa och larmrapporter har under de senaste åren figurerat i media om att ungdomars psykiska ohälsa har ökat. I Socialstyrelsens rapport ”Ungdomar, stress och psykisk ohälsa” (SOU 2006:77) fokuserar man på att allt fler unga beskriver psykisk ohälsa framför allt i form av nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter och psykosomatiska symptom. Det talas om att ungdomar är en grupp i samhället som har fått det svårare under de senaste 15 åren. Många unga har missbruksproblem och det är inte ovanligt med ätstörningar och självskadehandlingar. Man påtalar även att självmordstalen i totalbefolkningen har gått ner men inte bland de unga. Socialbidragsberoendet är också större och andelen unga med förtidspension har ökat. Som en orsak ses bl.a. den ekonomiska krisen på 1990-talet som har drabbat de unga hårt, och även om arbetslösheten minskat under senare tid, är en stor andel av gruppen under 25 år arbetslösa. Unga med psykisk ohälsa har enligt rapporten ofta problem även inom andra områden av det dagliga livet som t.ex. med sysselsättning, boende, försörjning och relationer. Studien menar att allt fler unga inte orkar med ”vuxen-blivandets” krav utan drar sig undan, hoppar av skolan eller inte kommer igång med jobb eller studier.

Det finns de som ifrågasätter att man med säkerhet kan fastställa att det skett en dramatisk ökning av ungdomars psykiska ohälsa. Jonsland (2004) menar att ökningen av rapporterad försämrad psykisk hälsa bland ungdomar delvis kan vara påverkad av kulturella faktorer och en attitydförändring i samhället. Det innebär att ungdomarna via all lättillgänglig och vardaglig information och diskussion kring psykisk hälsa, lättare kan/vill beskriva och erkänna sig må psykiskt dåligt. Begrepp som ”ångest, deprimerad och psykosomatiska besvär” ligger närmare till hands att använda idag än för några år sedan.

...

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster