PSYKOTERAPI MED BARN OCH UNGDOMAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Nr 20 2009 sid. 210–222

PSYKOTERAPI MED BARN OCH UNGDOMAR
MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Jessica Johansson

Förstasidan

Leg. psykolog Jessica Johansson arbetar på Habiliteringen Lundbystrand i Göteborg. Hon startade tillsammans med sina kollegor, psykolog Inger Claeson och socionom Kerstin Larsson, i april 2006 en psykoterapimottagning för barn och ungdomar med funktionsnedsättning som ett treårigt projekt inom Handikappförvaltningen.

Barn- och ungdomshabilitering

Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp i Göteborg och Södra Bohuslän består av barn och ungdomar upp t.o.m. 16 år med bestående funktionsnedsättningar, som t.ex. utvecklingsstörning, autism, rörelsehinder eller förvärvade hjärnskador. Ett habiliteringsteam på barn- och ungdomshabiliteringen består vanligtvis av arbetsterapeut, sjukgymnast, fritidskonsulent, logoped eller talpedagog, specialpedagog, kurator och psykolog. Läkare och sjuksköterska finns tillgängliga för flera team.

Psykologens arbetsuppgifter är att utreda och behandla samt stå för det psykologiska perspektivet i teamarbetet. Barnen och ungdomarna träffar oftast psykologen vid utredningar. För att förebygga att barnen utvecklar psykisk ohälsa som en följd av sin livssituation arbetar psykologen och kuratorn mestadels indirekt via föräldrarna genom krisbearbetning och samtalsstöd med tanken att ge föräldrarna verktyg att stötta sina barn. Att barnen och ungdomarna själva så sällan får någon längre kontinuerlig psykoterapeutisk behandling beror dels på tidsbrist (varje team har pågående kontakt med c:a 150 barn och ungdomar) och dels på en oklarhet inom organisationen huruvida man som psykolog och/eller socionom inom habiliteringen skall erbjuda psykoterapi.

På senare tid har de psykoedukativa metoderna blivit populära inom habiliteringen och de har fått stöd på verksamhetsnivå. Det är t.ex. intensivinlärning för små barn med autism och stödsamtal med barn och ungdomar utifrån KBT eller KPT. Det förekommer även stödsamtal utifrån ett psykodynamiskt synsätt. Vanliga mål för stödsamtalen är att barnet/ungdomen skall komma till insikt om vad deras funktionsnedsättning innebär; sluta få utbrott, börja gå i skolan osv. Vi har sett ett behov av att kunna erbjuda barnen och ungdomarna inom habiliteringen kontinuerlig psykodynamisk psykoterapi med en frekvens på minst 1g/v under en längre tid, då vi upplever att frågornas djup och omfattning kräver det. Det tar lång tid för barnen att bygga upp en tillit till terapeuten och bearbeta sin livssituation och konsekvenserna av sin funktionsnedsättning. Det har uppmärksammats under senare tid bl.a. av Socialstyrelsen, Allmänna Barnhuset, Rädda Barnen och Barn-ombudsmannen att barn och ungdomar med funktionsnedsättning oftare utsätts för mobbning, våld och övergrepp samt lider av psykisk ohälsa, i större utsträckning jämfört med befolkningen i övrigt. (”Hälsa på lika villkor? – Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning” – Statens folkhälsoinstitut (2007); Jansson (2007); ”Våld mot barn 2006-2007 en nationell kartläggning” – Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads Universitet skriftserie (2007:4); ”Många syns inte men finns ändå” (2001) Barnombudsmannens årsrapport (2008); ”Regeringen måste stoppa våldet mot barn med funktionsnedsättningar” Debattartikel införd på Föräldrakraft och Sociala Nätet och SOU 1998:31, ”Det gäller livet” – stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem (1998).

...

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster