NETWORK CARE – EN LÄNK MELLAN KROPP OCH PSYKE

Nr 20 2009 sid. 223–229

NETWORK CARE
– EN LÄNK MELLAN KROPP OCH PSYKE

Lars-Olov Ahlborg och Anna Ahlefeldt

Förstasidan

Lars-Olov (Loas) Ahlborg och Anna Ahlefeldt arbetar på Ryggrörelsen Network Care Center på Södermalm i Stockholm. De är legitimerade kiropraktorer med en femårig högskoleutbildning från Anglo European College of Chiropractic (AECC) i England, med examen 1995. De är båda vidareutbildade och fullt certifierade i samtliga tre nivåer i Network Care. Artikeln beskriver Network Care, en metod som med kroppen som utgångspunkt utvecklar strategier för ökat fysiskt, emotionellt och mentalt välbefinnande, ökad stresstolerans och förmåga att göra hälsobefrämjande livsstilsförändringar.

Vår kropp och hållning i relation till stress

Alla erfarenheter och upplevelser – fysiska, emotionella, mentala och själsliga – förankras i våra kroppar. Klinisk erfarenhet och vetenskaplig forskning visar att vår hälsa, livskvalitet och vårt generella välbefinnande är direkt relaterat till vår kropp, ryggrad och vårt nervsystem.

När inflödet av information blir större än vad vårt nervsystem har strategier för att hantera på ett effektivt och konstruktivt vis, reagerar vi genom att aktivera en stressrespons. Som en konsekvens anammar vi en försvarshållning, i vilken ryggraden har en central roll.

Det finns i grund och botten två typer av hållningar.

Avslappnad hållning. Resurser finns tillgängliga för att läka och utvecklas i livet.
Försvarshållning. Här är alla kroppens resurser inriktade på ren överlevnad, på att ta oss ur faran. Tillgängliga resurser för läkning och utveckling är begränsade.

Den förstnämnda är utan tvivel att föredra, medan den andra enligt vår erfarenhet tyvärr är alltför vanlig.

En stressrespons är en överlevnadsstrategi som finns i alla levande varelser. Dess grundläggande funktion är att snabbt mobilisera resurser för att effektivt ta oss ur en fara. Alla kroppens funktioner som inte är direkt kopplade till överlevnad ställs på sparlåga. Under lång tid har detta fungerat mycket väl. I modern tid har dock de faror vi upplever skiftat form.

Vi är utsatta för ett informationsinflöde som vårt nervsystem aldrig tidigare behövt hantera. Vi är i princip konstant informationsöverbelastade. Detta leder till att vår stressrespons är aktiverad, men ineffektiv när det handlar om att hantera sådana ofta imaginära ”faror”. När vårt nervsystem är under kontinuerlig stress sker dessutom en tillvänjning och en normalisering relativt snabbt, dvs. vi upprätthåller den graden av stressanspänning oavsett den behövs eller inte.

En konsekvens är att många människor med tydliga stressrelaterade tecken, såsom spänningar, stelhet, högt blodtryck och hög vilopuls, kalla händer etc., ändå inte upplever sig som stressade. En annan konsekvens är att när vi anpassar oss, dvs. kroppen blir kvar i hotfysiologi får det förr eller senare negativ effekt på vår hälsa och vårt välbefinnande.

Nära nog dagligen presenteras studier som visar att många av de symtom vi uppvisar i västvärlden är stress- och/eller livsstilsrelaterade. Ett symtoms viktigaste funktion är att vara en signal som hjälper oss att stanna upp och bli uppmärksamma på att någonting inte fungerar som det skall och att något måste förändras. Det är dessutom vanligt att ett symtom förstärks genom att en oro eller rädsla kopplas samman med symtomet.

...

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster