|
Nr 21 2009 sid. 110–123
AVGÖRANDE MÖTEN FÖR ETT
|
|
|
Den senaste tidens forskning visar på att barn redan från födelsen börjar lägga grunden till förmågan att relatera, att känna och vara med andra. När relationen och samspelet mellan barnet och dess föräldrar domineras av lustbetonade möten, formas barnets sociala hjärna och dess förmåga utvecklas till självreglering och att ha komplexa sociala relationer. Spädbarnsforskningen visar att små barn har starka drivkrafter, är aktivt sökande och kompetenta i att bidra till kommunikation med sin omgivning. På den mottagning inom Beroendecentrum i Stockholm där jag arbetar, erbjuder vi samspelsbehandling till familjer, som på grund av tidigare missbruk i sitt liv (eller partners liv) har gått på specialistmödravården under graviditeten. Som ett stöd till de nyblivna föräldrarna erbjuds samspelsbehandling enligt MarteMeo metoden, där man genom videoupptagningar fokuserar på samspelet mellan föräldrar och barn, med syfte att stödja föräldrarna att se barnets resurser och behov. Vi fokuserar också på föräldrars möjligheter att svara utvecklingsbefrämjande på barnets behov. Vi noterade i detta arbete att en del barn värjde sig för ögonkontakt och istället för att söka sina föräldrar vände sig bort. I de familjer där vi påbörjade behandlingsinsatsen tidigt och filmade föräldrar och barn före två månaders ålder förekom inte detta, utan dessa barn sökte aktivt ögonkontakt med sina föräldrar. Detta väckte frågan om det finns kritiska tidpunkter i barns utveckling, där det blir avgörande att de får gensvar från föräldern. Bakgrund till artikelnInom ramen för min
utbildning till psykoterapeut skrev jag en uppsats, där jag valde att ha
fokus på ögonkontaktens betydelse för spädbarnets utveckling och hur
samspelet mellan barn och föräldrar utvecklas. Den studie som jag gjorde
sökte förståelse för: ...
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
Inger
Kvissberg har arbetat med familjebehandling sedan mitten av 1980-talet
med särskilt fokus på barnen och deras föräldrar, bl.a. på Barnbyn Skå.
I dag är hon anställd som psykoterapeut på EWA-mottagningen inom
Stockholms läns landstings Beroendevård och arbetar med samspels- och
anknytningsarbete i familjer med nyfödda barn. Hon driver också det egna
företaget Soultime familjebehandling, som erbjuder olika
familjeterapeutiska insatser, oftast på uppdrag från socialtjänsten.
Artikeln bygger på hennes psykoterapeutexamensuppsats i Barn- och
Föräldraterapi vid Umeå Universitet.
