Anna Malmquist Saracino, socionom och Camilla
Wachtmeister, leg. psykolog, är båda leg. psykoterapeuter och verksamma
vid späd- och småbarnsteamet inom BUP mellanvården Sydost, Stockholms
läns landsting. De berättar här om anknytningsbehandling med spädbarn
och föräldrar.
Varför blir man
intresserad av att specialisera sig på
barnpsykiatriskt arbete med tidig anknytning?
För att arbeta med
späda barn och deras föräldrar krävs kunskap, intresse och engagemang
men också en förmåga att förnimma, ta emot och arbeta med kommunikation
på preverbal nivå.
Camilla är utbildad
danspedagog och har arbetat professionellt med dans innan hon utbildade
sig till psykolog. Hon kom först i kontakt med spädbarnsverksamhet genom
sin PTP-tjänstgöring 1996 i ett samarbete mellan dåvarande PBU och en
förortskommun till Stockholm. Hon fascinerades av den stora
förändringspotential som finns, när man som behandlare möter barn tidigt
i livet tillsammans med deras föräldrar. Hon sökte senare en tjänst vid
spädbarnsverksamheten Maskan och arbetade där tills verksamheten lades
ned.
Anna har en bakgrund
inom socialt arbete, i början av 1980-talet, med multiproblemfamiljer på
dåvarande Barnbyn Skå. Barnbyn speglade samhället, alla barn och vuxna
hade en daglig plattform på en arbets- eller studieplats, på byns daghem
eller i skolan, men de gravida eller nyförlösta kvinnorna och spädbarnen
var inte sällan utelämnade till sig själva och sina eventuella
anknytningsproblem. Detta, menar Anna, var starka upplevelser som
påverkade hennes framtida yrkesinriktning. Hon sökte sig till andra
verksamheter med inriktning på arbete med samspel mellan föräldrar och
späda barn och kom så småningom till Maskan 1990.
Spädbarnsverksamheten
Maskan inom PBU
Maskan emanerade ur
psykologverksamheten vid mödra- och barnhälsovården inom dåvarande PBU.
Några politiker inom landstinget var engagerade i att tidigt nå
föräldrar och små barn med samspelsproblem. De drev frågan vidare
tillsammans med representanter från några PBU-mottagningar,
psykologverksamheten samt dåvarande Duvnäshemmet (en
dygnet-runt-behandling för föräldrar och barn inom BUP). Några
verksamheter startades som gav föräldrar och barn en mer intensiv
samspelsbehandling, bl.a. genom grupper med späda barn och deras mammor.
Så startades också Maskan 1989 som en mellanvårdsform mellan
PBU-mottagningarnas behandlingsutbud och dygnet-runt-inläggningar.
Det fanns totalt 11
spädbarnsverksamheter med lite olika inriktning inom PBU innan
omorganisationen. De minskade efter hand i omfattning och 2005 fanns
bara fyra kvar och till sist endast Maskan. När den senare lades ned
inlemmades arbetsmetoden i den ordinarie BUP-verksamhetens mellanvård.
Ordet Maskan – ”the
stitch” – anammades som en symbolisk beteckning på att en tappad maska,
som fångas upp i tid, är betydligt enklare att rätta till än den som
blir liggande kvar i stickningen och kommer att bli till ett bestående
hål.
...
|
