|
Nr 22 2010 sid. 97–107
|
|
|
Från farmakolog till psykoanalytikerJohan Schubert är psykiater, professor emeritus i psykoterapi – den enda i Sverige som hittills innehaft en sådan titel – och har sedan många år arbetat såväl kliniskt som psykoanalytiker och psykoterapeut som med undervisning och forskning. Han har också deltagit i olika offentliga utredningar och sitter just nu i en sakkunniggrupp till den av regeringen beställda högskolegranskningen av psykoterapiutbildningar i Sverige. Johan har i sin bakgrund en forskningsinriktning inom psykofarmakologi, bl.a. angående hallucinogener och antidepressiva medel och deras verkan. Medan detta arbete pågick blev han allt mer upptagen av att det i hans akademiska omgivning fanns ett så begränsat intresse för människans psykologi och förståelsen av psykiska problem. Det ledde honom till ett engagemang kring att öka denna förståelse inom den dåvarande psykiatriska vården. Johan hade redan kontakt med de psykoanalytiska strömningarna som fanns i Sverige på 70-talet och därmed blev valet av utbildning till psykoanalytiker inte så svårt. Från att ha disputerat i psykofarmakologi och med sin psykiaterutbildning kom Johan tidigt att arbeta inom dåvarande PBU i Stockholm. Det var en betydelsefull och fin upplevelse, berättar han, som innebar möjligheter till kontakt med den dynamik som finns i barnets värld. Vad är psykodynamik?En fråga som vi i redaktionen vill lyfta fram i samtalet med Johan Schubert är hur han ser på begreppet psykodynamik. Det kan ses som ett samlingsbegrepp, menar han, som funnits länge under 1900-talet. Under detta paraplybegrepp ryms flera olika inriktningar, där psykoanalysen haft en framträdande roll. Den gemensamma nämnaren för alla inriktningarna kan definieras som att det finns inre krafter i oss människor och att dessa står i ett dynamiskt – rörligt och konfliktfyllt – förhållande till varandra. När den statliga psykoterapiutredningen lades fram 1975 bestämde man sig för att använda just begreppet ”psykodynamisk”. Detta avsågs innefatta såväl familj som grupp och individuella perspektiv på psykoanalytisk grund. När sedan Socialstyrelsen 1985 accepterade olika psykoterapiinriktningar som legitimationsgrundande, stadfästes begreppet psykodynamisk tillsammans med fyra andra inriktningar. Det var ett sätt att få in alla psykoanalytiskt inspirerade behandlingsmodellerna under en hatt, och då inte bara individualterapi. Under detta begrepp kan man också finna den psykodynamiska korttidsterapin och familjeterapin, samt existentiell terapi och den interpersonella inriktningen, som har stor spridning framför allt i USA. ...
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
Johan
Schubert, leg. läkare, psykoanalytiker, professor emeritus i
psykoterapi, Karolinska institutet, har tidigare varit verksamhetschef
vid Psykoterapiinstitutet i Stockholm. I intervjun förmedlar han
erfarenheter från många års arbete med psykodynamisk och psykoanalytisk
inriktad behandling, undervisning och forskning.
