Språkutvecklingen hos utlandsadopterade barn

Nr 4. 2001 sid. 106–113

Christina Lagergren

Förstasidan

Christina Lagergren, leg. logoped är verksam vid BUP Kungsholmen och Södersjukhusets logopedmottagning i Stockholm samt konsult vid Adoptionsrådgivningen, en privat verksamhet som ger råd och hjälp till adoptivfamiljer. Hon arbetar med barn med språkliga begränsningar som också kan ha koncentrationssvårigheter och psykologiska/psykiatriska svårigheter av olika grad och karaktär. I artikeln beskriver hon språkutvecklingen hos utlandsadopterade barn.

Adoptivbarn är inte tvåspråkiga – de byter modersmål

Man har sagt att språkbytet fungerar väl för de allra flesta utlandsadopterade barn. Nu verkar det dock som andelen barn med språkliga svårigheter på sitt nya modersmål – svenska – ökar. I princip kan man säga att ju bättre utvecklat språk man har med sig (och det gäller även förstadier till språk hos barn under ett års ålder) desto bättre går språkbytet. Även om man fått en god första modersmålsutveckling bryts dock språkutvecklingen vid språkbytet och ger upphov till en försening. Det språk som man har utvecklat är beroende av den kultur man växt upp i.

Copyright: Allt material © MELLANRUMMET
Mångfaldigande av innehållet är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande av redaktionen. ISSN 1404-5559. Utgiven av Mellanrummets Vänförening

2011-10-29

Webbmaster