Nr 4. 2001 sid. 125–129
|
Nr 4. 2001 sid. 125–129
BUP-teamet i Hallsberg |
|
|
Tankar om den goda arbetsplatsen Arbetet på en barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning är både krävande och givande. Det behövs hög kompetens och professionalitet hos oss som möter barnen, ungdomarna och familjerna. Mottagningens viktigaste resurs är varje enskild medarbetares, likaväl som hela teamets, sammantagna kompetens. Hur vi använder och tar tillvara resursen, dvs. oss själva, blir därför av största betydelse. Det är dessa tankar vi försöker hålla levande i vardagen, även när arbetet pressar på. Det är inte någon lyx utan något "nödvändigt gott". Tankar om "den goda arbetsplatsen" behöver få stort utrymme. Teamarbete För några år sedan blev teamet i Hallsberg ett så gott som helt nytt arbetslag med nya personer. Eftersom vi då inte var bundna av gamla rutiner fanns det en frihet att utforma arbetet. Omfattningen av tidigare yrkeserfarenhet från barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet varierade i gruppen. Någon hade mycket och gedigen erfarenhet medan andra hade ingen alls. Vår yrkesbakgrund var dessutom brokig med tidigare anställningar inom socialtjänst, somatik och vuxenpsykiatri. I den nya arbetsgruppen behövde vi komma fram till hur vi ville arbeta tillsammans, vad som skulle känneteckna just vårt team. Det var viktigt att diskutera arbetssätt, vilka förväntningar som fanns på teamet från patienter och andra uppdragsgivare, från arbetsgivaren och oss själva. I den processen, som egentligen alltjämt pågår, hade teamet en öppenhet inför nya tankar och idéer om arbetsmetoder och förhållningssätt. I diskussionerna om teamet och arbetet hade vi, och har allt sedan dess haft, glädje av våra skiftande erfarenheter. Det är berikande för arbetet i sin helhet. Teamet och teamkonferensen fungerar som navet i vårt arbete. Vi är ett team med sekreterare och behandlare. Sekreteraren har en viktig roll i teamets arbete och fungerande, vilket även innebär att ha kontakten utåt. Som behandlare har vi vår egen profession med specifika arbetsuppgifter och kompetens i grunden. Tyngdpunkten i utrednings- och behandlingsarbetet ligger på de gemensamma insatserna. Detta förutsätter dock att vi som enskilda teammedlemmar är trygga i våra egna professioner. En ömsesidig respekt för de olika yrkesrollerna möjliggör ett prestigelöst samarbete mellan oss, vilket är speciellt viktigt då våra arbetsuppgifter ofta tangerar varandra. I det dagliga arbetet avspeglas vår betoning på teamets kompetens kombinerat med yrkesspecifika kunskaper. På teamkonferensen diskuteras alla nya ärenden och de frågeställningar som finns i pågående ärenden. I de barnpsykiatriska utredningarna har vi avsatt tid före utredningsstart så att läkare, psykolog och kurator kan planera arbetet tillsammans. Vi går igenom frågeställningarna och samordnar våra insatser för att få en gemensam struktur i utredningen. Läkaren träffar alla barn och tonåringar som utreds hos oss, oftast tillsammans med föräldrar. Psykologen träffar barnen och tonåringarna, medan kuratorn träffar föräldrarna. När utredningen ska slutföras vägs våra bedömningar samman, vilket ger en rik beskrivning av barnet och dess situation. Det resulterar i ett ställningstagande till diagnos, behandling eller annan åtgärd. Vi eftersträvar att vara ett team i rörelse. Vikten av föräldraarbetet har lyfts fram både i samband med diagnostik och i behandling. Vi försöker utveckla vårt arbetssätt och prövar gärna nya metoder. Vi söker nya sätt att möta familjer som i lösningsfokuserade samtal och i samleksbehandling, där barn och förälder leker tillsammans i sandlådan. Vi strävar efter att ha ett förhållningssätt där vi kontinuerligt funderar över och ifrågasätter våra arbetsmetoder. Ett gott och öppet klimat i teamet stimulerar växande, man får ge och ta emot såväl konstruktiv kritik som beröm och uppskattning Mer om teamet och om oss som arbetar där Gemensamt för oss alla är att vi har en gedigen yrkeserfarenhet med oss i bagaget. En av psykologerna har arbetat länge inom barn- och ungdomspsykiatri, är leg. psykoterapeut, utbildad på Ericastiftelsen och är även utbildad handledare. Den andra psykologen har lång erfarenhet som skolpsykolog och har också tidigare arbetat inom barn- och ungdomshabiliteringen, är även leg. psykoterapeut och specialist inom klinisk psykologi. Barnpsykiatern har även specialistkompetens inom neurologi och vuxenpsykiatri och går nu psykoterapiutbildning på Ericastiftelsen. Båda kuratorerna har arbetat länge inom somatiken och är Steg 1-utbildade. Läkarsekreteraren har också lång yrkeserfarenhet från somatiken och går nu vidareutbildning inom dataområdet. En av psykologerna kommer att sluta under våren och gå över till annan tjänst. I januari började en PTP-psykolog sin anställning hos oss. I en så liten arbetsgrupp som vår är det mycket kännbart när personalgruppen förändras. Det blir då tydligt hur viktigt det är att hålla fast vid såväl struktur i teamarbetet som tankar om den goda arbetsplatsen även i förändringstider. Teamet kan erbjuda ett brett utbud av behandlingar med olika inriktning (se faktarutan). Vi har ett övergripande familjeperspektiv på vårt arbete, även om teamets största kompetens finns inom det individualterapeutiska området. Sedan ett år tillbaka har vi handledning med lösningsfokuserad inriktning. Vi välkomnar studerande till oss och vi har under åren haft såväl psykolog- och socionomstudenter som läkare under utbildning (AT och ST ), vilket varit stimulerande för teamet. Samarbete med andra Arbetet hos oss vill vi ska kännetecknas av ett öppet förhållningssätt till omvärlden. Vi är måna om att ha ett bra samarbete med vårdgrannarna. Många gånger behövs ett samarbete över gränserna med t.ex. skola, socialtjänst, vuxenpsykiatri och barnhabilitering. Vi försöker vara lyhörda för signaler om hur teamet uppfattas och om det är något vi behöver göra annorlunda eller utveckla hos oss. För ett par år sedan började ett nytt samarbete mellan vuxenpsykiatriska kliniken i södra Närke och teamet. Vi bildade BUX-gruppen, som bestod av några medarbetare från oss och några från vuxenpsykiatrin. Gruppens namn blev en symbol för att hitta gemensamma nämnare i vårt arbete. En inventering av hur många barn som har psykiskt sjuka föräldrar gjordes. Det resulterade bland annat i att en kommunal gruppverksamhet för barn med missbrukande föräldrar nu är öppen även för barn till psykiskt sjuka. Nu diskuterar vi tillsammans med vuxenpsykiatrin nya samarbetsformer för att möta behoven hos de unga vuxna i åldern 18–20 år, som söker psykiatrisk hjälp. Åter till den goda arbetsplatsen Hur orkar vi då med vardagen? Den kan ju vara stressig, kul eller bara grå. Självklart är bra ledning och möjlighet till utveckling med utbildning och handledning viktigast. Men vad kan vi göra i vardagen? Vad styr vi själva över? Tidskriftens namn "Mellanrummet" ger många associationer. Mellanrum kan vara de andningshål som ger vila och stimulans och som finns på vägen från det ena till det andra. Det kan vara i pauser mellan patienter på arbetet eller på väg till eller från arbetet. Om man kan ta tillvara dessa tillfällen så kan de ge glädje, ny kraft och lust som är en väsentlig del av livet och viktiga ingredienser i arbetslivet. Mellanrummen kan också vara längre, som en halv eller en hel dag i månaden. Flextid eller komptid har de flesta av oss – men vi tar inte alltid ut den. Extra värdefullt är det förstås att ta ledigt sammanhängande som en hel vecka – ett stort mellanrum! I teamet är vi angelägna om att få gemensam tid för rast och det är viktigt att det blir icke-arbete, dvs. avkoppling. Arbetsuppgifter som inte är direkt patientarbete, som skrivtid till exempel, tillåts ta tid hos oss. Fortfarande får vi dock själva ta den inre striden med överjaget så vi inte tar patienter i stället. Teamet har en viktig funktion som trygghetsnät. Här kan vi få dela med oss av det som är tungt, som också är en ofrånkomlig del av arbetet. I teamet pratar vi mycket om vad själen och kroppen behöver. Vi har möjlighet till en friskvårdstimme i veckan och den använder vi företrädesvis till promenader. Under en arbetsdag är det skönt att komma ut i dagsljuset för att "få luft under vingarna". Vi skrattar mycket, det är befriande och avslappnande! Humor är dessutom ett bra verktyg i samtalen när vi arbetar, det stärker byggandet av samarbetsallianser mellan patienterna och oss som arbetar.
För personalen vid BUP-teamet i
Hallsberg
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
