Om språk och gränser - ett bidrag till förståelsen av DAMP-problematik; Kristiina Vähäjylkkä

Kristiina Vähäjylkkä har tidigare arbetat med handikappade barn och ungdomar på stiftelsen Bräcke Östergård, Göteborg, på ett privat behandlingshem för ungdomar med tung social och psykisk problematik samt inom vuxenpsykiatrisk öppen och slutenvård i Göteborg. Hon arbetar idag som legitimerad psykolog på en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning i Svenljunga, Södra Älvsborgs Sjukhus. Artikeln är ett omarbetat utdrag ur hennes psykologuppsats från vårterminen 2000.

Enligt vissa företrädare för neuropsykiatrin har vi fått ett nytt "hot mot folkhälsan" i Sverige: "Neuropsykiatriska problem hos barn är idag Sveriges sannolikt största hot mot folkhälsan. 120 000 barn har denna diagnos." (Ekman & Gillberg, 1997). Det handlar om barn som är oroliga och splittrade, om barn som har svårt för att koncentrera sig och som inte orkar sitta still längre stunder. Sedan den s.k. Göteborgsstudien 1977 (Gillberg m.fl.), som avsåg att undersöka alla barn i offentlig barnomsorg, födda 1971, med syftet att kartlägga förekomsten av neuropsykiatriska funktionshinder i en barnpopulation, har debatten om de så kallade "bokstavsbarnen" pågått, och från 1990-tatet blivit allt livligare. Går man tillbaka och läser gamla artiklar visar det sig dock att barn med denna problematik diskuterades redan på 50-talet då MBD-begreppet uppmärksammades mycket i massmedia. Från slutet av 40-talet och under 50- och 60-talen bedrevs omfattande neuropsykiatrisk forskning på barn i Sverige och såväl här som utomlands ansågs hjärnskador kunna förklara barns beteendeproblem. I handböcker från 1960-talet diskuteras hur hjärnskadesyndromet hos barn ter sig. Dessa kriterier går igen i dagens kriterier för diagnoserna DAMP och ADHD (Sandberg. 1978, Rydelius, 1999).

Det är framför allt den biologisk-medicinska förklaringsmodellen som har fått tolkningsföreträde på 1990-talet. I diskussionerna saknas en reflexion kring en inre värld, som till och med kan vara omedveten, och hur sådana faktorer kan förknippas med biologiska förhållanden. Hur kan vi få en ökad förståelse för "DAMP-problematik" ur ett psykologiskt perspektiv som dock inte utesluter biologiska förhållanden? Hur ser dessa barns och ungdomars inre värld ut och vilka samband finns mellan den och de yttre beteenden och svårigheter som beskrivs i diagnoskriterierna för DAMP/ADHD?

Nr 5. 2001 sid. 65–82

Om språk och gränser - ett bidrag till förståelsen av DAMP-problematik;

Kristiina Vähäjylkkä

2011-10-29