Nr 7. 2002 sid. 4061
|
|
Krisinterventioner efter svåra upplevelserDe sista tio åren har en allt större insikt om vikten av krisinterventioner i samband med traumatiska händelser av olika slag: olyckor, dödsfall eller då någon utsatts för våld, fara eller kränkande övergrepp, vuxit fram (Joseph, Williams & Yule, 1997). Ett flertal olika metoder för krisinterventioner i samband med katastrofer eller potentiellt traumatiserande händelser har utvecklats. Ett vanligt exempel är "debriefing", en teknik där samtal i grupp efter en katastrof av något slag används för att förebygga posttraumatiska symtom (Dyregrov, 1998). I "debriefing" tar man hjälp av gruppen för att visa på att alla har reagerat på liknande sätt och att man kan känna igen sig i varandra. På så sätt normaliseras de egna reaktionerna och känns inte längre så belastande. Att återgå till vanlig verksamhet och fortsätta livet så som tidigare är en annan viktig princip för att mildra krisreaktioner. Genom att prata om vad som hänt i trygga och bekanta situationer kan upplevelsen avdramatiseras och integreras i övriga erfarenheter genom att starka emotionella laddningar klingar av (Dyregrov, 1992). Att sätta ord på sina upplevelser och att berätta om känslor och fantasier som väckts ses generellt som kungsvägen till bearbetning av traumatiska upplevelser. Erfarenheter från krisinterventioner med både barn och vuxna som utsatts för traumatiska upplevelser, har visat hur viktigt det är att fokusera och styra behandlingssamtalen (Galante & Foa, 1986; Pynoos & Eth, 1986). ...
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |