|
Nr 8. 2003 sid. 136–145
|
|
|
Psykologarbete i NorgeEfter 20 år som psykolog inom mödra- och barnhälsovården (i Söderhamn), varav sex år på spädbarnsverksamhet, kom jag hösten 1999 till Norge för att arbeta på BUP-mottagningen i Nordfjordeid. Orten ligger på Västlandet i ett fylke (motsvarande län i Sverige), som heter Sogn og Fjordane med ca 107.500 invånare, varav ca 30.000 barn och ungdomar i åldersgruppen 0–19 år. Tjänsten jag fick öronmärktes för förebyggande arbete (konsultation och fortbildning av personal) och för att arbeta med tidiga behandlingsinsatser. BUP-mottagningarna i området visade sig av tradition ha liten erfarenhet av arbete med späd- och småbarn. Ungefär 6% av behandlingsinsatserna ägnas åt barn under sex år, och då främst åt barn i senare förskoleåldern. Inga psykologer motsvarande svenska psykologer inom mödra/barnhälsovården finns att tillgå. I slutet av 1990-talet kom riktlinjer för barn- och ungdomspsykiatrin i Norge. Där betonades betydelsen av att man skulle arbeta mer med åldersgruppen 0–6 år och försöka göra tidiga behandlingsinsatser. Personal som är intresserad av området späd- och småbarn får försöka skaffa sig kunskaper inom området. Klinisk praktisk kompetens finns framför allt på större orter, som t.ex. i Oslo, som har Nic Waals Institutt och Aline Spädbarnscenter. Hur gör man då i ett fylke som Sogn og Fjordane med långa avstånd (åtta timmars körning till Oslo, alternativt med flyg till en kostnad av 3 000 kronor tur och retur) för att öka kunskapsnivån inom åldersgruppen 0–3 år? ...
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
