Nr 8. 2003 sid. 15115?
|
|
FORSKNING OM FORSKNING
Internationella psykoterapifederationens (IPF) 18:e kongress avhölls under några sensommarsoliga dagar i Trondheim i augusti 2002. Det kongresstema som mötte 591 delegater från 36 länder var "Mötet mellan forskningen och det kliniska". Att redovisa innehåll på djupet blir här ohållbart. De skissartade, men ändå ohyggligt detaljrika och till annan forskning refererande presentationsformerna via powerpoint, omöjliggör ganska snabbt ett möte med informationsinnehållet, man känner sig mer utsatt. Tendensen i sig är kanske viktigare och den framgick med all önskvärd tydlighet. Utifrån ett antal mycket flyktiga nedslag i kongressinnehållet gör jag här ett försök till en sådan tendenssammanfattning. IPF och den lokala arrangören, norska universitetet för vetenskap och teknologi NTNU, hade lockat en diger samling stora namn inom psykoterapiforskning och företrädesvis då företrädare för den positivistiskt inriktade forskningen i ämnet. En slagsida med andra ord, som osynliggjorde fallbeskrivningen som forskningsmetod, behandlingen i sig som forskningsmetod, men ändå långt ifrån ointressant. Det är ju den här typen av forskning som blir till evidensbasering, som är begriplig och gör intryck på politiker och ekonomer, så vad som sägs är viktigt. Utifrån detta perspektiv framträdde en stort antal myror i huvudet på kongressdeltagarna. Spetsforskningen kombinerades nämligen med varningar för densamma. Peter Fonagy hävdade praktikens betydelse som forskning i sitt inledningsanförande och uppmanade till försiktighet kring forskningsresultat. "Ingen har vunnit och alla priser kommer att plockas undan." Exempelvis visar en studie från Norsk multicenter projekt för studier av process och utfall av psykoterapi, att uttrycket "twenty is plenty" gällande sessionsantal inte längre går att motivera forskningsmässigt. Peter Fonagy var inne på samma linje i sitt anförande vid kongressen, och ny forskning talar snarare om att "enough is enough" eller som David Shapiro uttryckte det: "Det mesta pekar på att vi bör avsluta terapier utifrån kliniska bedömningar om när det är dags, snarare än utifrån förbestämda mallar." ...
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |