Nr 7. 2002 sid. 5–9
|
Nr 7. 2002 sid. 5–9
|
|
|
I Sverige har vi sedan många år en väl utbyggd mödra- och barnhälsovård. Psykosocialt förebyggande arbete kom tidigt att prägla barnhälsovården och under 1970-talet byggdes BVC/BHV respektive MVC/MHV ut i många delar av landet. Påfallande är dock att behandlingsarbete vid BUP sällan omfattar de riktigt små barnen. Här har barnsjukhusen och barnhälsovården varit de instanser som de flesta föräldrar kunnat vända sig till. På några håll i Sverige har dock barnpsykiatrin initierat behandlingsformer eller nära samverkat med andra verksamheter som når de små. Statens Folkhälsoinstitut gav förra året ut en liten skrift av Philip Hwang och Birgitta Wickberg med titeln Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Här kan vi på nytt se en intention om tidig prevention där man framhåller att barnets psykiska hälsa under spädbarnstiden "är en av nycklarna till att förebygga andra former av ohälsa under resten av livet". Denna lilla kunskapsöversikt är en guldgruva att ösa ur när det gäller aktuell litteratur inom området. Författarna betonar att det lilla barnets framtid påverkas av dess egen utveckling, men också av hur paret hanterar den förändrade situation som föräldraskapet innebär. Behovet av stöd i föräldrarollen har ökat enormt under senare år. Men politiker avser för närvarande att satsa på tonåringar och unga vuxna som mår dåligt, något som i sig är mycket behjärtansvärt och nödvändigt. Men denna satsning får inte ske på bekostnad av att små barns och nyblivna föräldrars hjälpbehov får stryka på foten. Det borde vara helt onödigt att påtala att tidig prevention kan förhindra eller mildra framtida psykiskt lidande. Denna kunskap har länge funnits, men under senare år har man valt att inte beakta den när det gäller ekonomiska satsningar eller besparingar. Bland annat har mycket av det förebyggande arbete som tidigare bedrevs genom socialtjänsten på MVC och BVC-mottagningar lagts ned. På senare år har en mängd studier gjorts som avser att belysa olika typer av anknytningsmönster mellan föräldrar och barn. Under hösten har en rapport med ursprung från forskningen vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet utkommit. Ann Mari Orrenius och Anna Krantz lyfter genom fallillustrationer fram vikten av föräldrars reflekterande funktion. De belyser hur vi behandlare, genom att ställa adekvata och meningsfulla frågor om förälderns anknytningsmönster under den egna barndomen, kan stimulera till förändringsprocesser avseende anknytningen till barnen. Genom dessa fokuserade intervjuer med föräldrarna påskyndas förändringsprocesserna i familjen. Nya former för hur föräldrar kan bemöta sina barn får genom anknytningsintervjun en djup och självklar förankring. Under senare år har barnpsykiatrin fått en slagsida åt enbart diagnostisering av barnen. Detta är tragiskt, då många föräldrar både önskar och är kapabla till att, genom ökad reflektion, bistå sina barn till en positiv förändring av ett avvikande beteende. Många föräldrar önskar stöd och hjälp för barnet och för sig själva i sin föräldraroll, men upplever att fokus ligger på diagnostisering och ej behandling. En del verksamheter har dock startat parent training och olika slags behandlingsinsatser även för de små barnen, en utveckling som i högsta grad behöver lyftas fram. I detta nummer av Mellanrummet får vi följa olika typer av insatser, allt från psykoanalys och individualpsykoterapi med de minsta till samspelsbehandling mellan föräldrar och barn. Elisabeth Cleve, verksam som leg. psykolog och leg. psykoterapeut vid Ericastiftelsen i Stockholm, har i höst givit ut ytterligare en bok som låter läsaren följa med in i terapirummet. Tvåårige Victor har förlorat sin mamma och lillebror i en tragisk trafikolycka. I vår inledande artikel får vi följa hur en krisbehandling med ett så litet barn kan gestalta sig. Kerstin Hennerdal, läkare och leg. psykoterapeut vid BUP i Hallsberg, låter i sin artikel läsaren fördjupa sina tankar om hudens betydelse som en psykisk och fysisk hållare av oss människor. Utifrån ett filosofiskt resonemang väver hon samman kunskaper från dermatologin med psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Vi får ta del av en vinjett från en spädbarnsobservation och från psykoterapeutiskt arbete med en liten flicka som utsatts för sexuella övergrepp. Fil. dr. Kjerstin Almqvist är verksam som leg. psykolog och leg. psykoterapeut vid Flyktingcenter och Centrum för Klinisk Forskning i Karlstad. I hennes artikel får vi följa arbetet i en förskolegrupp där en av de anställda dömts för sexuella övergrepp i annat sammanhang. Bland övrig personal och föräldrar fanns frågan om även barnen i gruppen varit utsatt för någon form av övergrepp. Kjerstin beskriver den fokuserade gruppbehandling som hon hade med barnen utifrån den uppkomna situationen. Från Maskan, en behandlingsverksamhet för föräldrar och barn vid BUP i Stockholm, berättar Kay Karlsson, Anna Malmquist Saracino och Eva Norling Bergdahl, alla leg. psykoterapeuter och leg. psykologer respektive socionom, hur de ser på samspelsbehandling med föräldrar och barn i riskzonen för att utveckla icke fungerande och ibland även destruktiva anknytningsmönster. Genom samspelsbehandling i grupp kombinerat med enskilda samtal för föräldrarna förmedlas nya vägar till interaktion. Vi får också en inblick i psykoterapeutiskt arbete i Grekland. Effie Lignos-Layiou är psykolog och psykoterapeut vid ett barnsjukhus i Aten där man arbetar med barn under fem år efter modell från Tavistock Clinic i London. Vi får ta del av det stora inflytandet som kunskaper från spädbarnsobservationer har för arbetet med små barn och deras föräldrar. Med en teoretisk bakgrund och med ett levande exempel låter Effie oss ta del av barns bekymmer och hur de utspelar sig i familjens hägn. Björn Salomonsson, läkare och psykoanalytiker i Stockholm, berättar om den verksamhet som barnanalytikerna startat för några år sedan för att nå de yngre barnen. I artikeln visar han på de tankegångar som psykoanalytikern baserar sitt kliniska arbete på i mötet med små barn. Vi får också följa med till England där Marigemma Rocco, psykolog, psykoanalytiker och psykoterapeut vid Cassel Hospital i London, berättar om den verksamhet som man bedriver vid sjukhuset. Till Cassel remitteras föräldrar med stor omsorgssvikt runt sina barn från olika sociala myndigheter. Många av föräldrarna har själva stora svårigheter med sig i livet och påfallande svårt att reflektera om sig själva och sina barns behov och beteenden. Vi får också en inblick i behandlingen av en liten tio månader gammal pojke tillsammans med sin pappa. Kerstin Helgeson, Mellanrummets kontaktperson i Skaraborgsregionen, har intervjuat de tre som arbetar vid Spädbarnsverksamheten i Skövde. Man erbjuder där en variation av stödinsatser för att öka samspelet mellan föräldrar och nyfödda barn. Socionom Bo Gunnarsson och leg. psykolog Yvonne Åhlund, båda leg. psykoterapeuter vid BUP i Skellefteå, berättar om hur man genom konsultativa insatser erbjudit personal inom kommunens barnstugor hjälp att hantera barn med stora sociala svårigheter. De utgår från Daniel Sterns teorier som får en konkret och praktisk tillämpning i vardagen på dagis. Som vanligt har vi också en litteraturlista med förslag på böcker och artiklar som fokuserar på terapi med små barn och deras föräldrar. Det finns många böcker vi ej tagit med, eftersom listan då skulle blivit alltför lång, men vi vill ändå framhålla författare som Robert Emde och Daniel Stern, som gett oss behandlare ökade kunskaper om det tidiga samspelets betydelse för ett barns psykiska utveckling. I höst har även en ny omarbetad version av Pia Risholm Mothanders och Leif Havneskölds bok i utvecklingspsykologi utkommit. Vi får också referat från några konferenser som rör det tidiga samspelet mellan föräldrar och barn. Anna Skagerberg, BUP Stockholm, berättar om den WAIMH-konferens (World Association for Infant Mental Health) som ägde rum i Amsterdam sommaren 2002. Britta Blomberg, redaktionen, och Britt Tolf, Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm, rapporterar från den 6:e Esther Bick konferensen i Krakow i augusti 2002, där betydelsen av spädbarnsobservationer och deras bredare tillämpning var temat. Suzanne Norberg och Kerstin Nilsson, Barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala, tar oss med på ett axplock från den enormt innehållsrika Psykoterapimässan som ägde rum i Stockholm i maj. Vi har inte fått några insändare till detta nummer, vilket vi beklagar. Vi efterlyser mer kontakt med Mellanrummets läsekrets! Vi har istället med några reflektioner från May Nilsson, redaktionen, där hon belyser den kultur som dagens barn möter i leksaksaffärerna. Det har under senare år skett en förändring i utbudet så att alltmer färdiga prylar säljs. Byggsatser har nästan försvunnit ur sortimentet och legobitarna blir allt färre i stora prefabricerade enheter. Robin Balbernie skrev förra hösten i Journal of Child Psychotherapy en mycket intressant och tankeväckande artikel om Circuits and Circumstances där länkarna mellan vår hjärnas utveckling och yttre faktorer nu börjat bli möjliga att mäta. Thomas Brune, barnläkare och leg. psykoterapeut vid Astrid Lindgrens sjukhus och Ericastiftelsen i Stockholm refererar artikeln. Avslutningsvis finns en recension av Asha Philips bok Saying No som fått stor spridning inom den engelskspråkiga världen. Den berör ett tema som är ytterst aktuellt och komplicerat för många föräldrar. Det många psykoterapeuter, och andra som arbetar med det nära
samspelet mellan föräldrar och barn, dagligen ser utspela sig framför
våra ögon har nu börjat bli "sant". Vi ser fram mot fortsatt
intressant närmande mellan studier av hjärnans fysiologi och de psykiska
och sociala länkarna. Redaktionen Referenser:Hwang, P., Wickberg, B. (2001). Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Orrenius A.M., Krantz, A. (2002). Om föräldrars anknytning. Hur barns problem kan förstås i ljuset av föräldrarnas förflutna. Stockholm: Ericastiftelsen och Mareld.
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
