|
Nr 12. 2005 sid. 5–10
|
|
|
All den nya kunskap som nu strömmar in i mötet mellan neurovetenskap och psykets tillväxt ger psykodynamisk psykoterapi ny vind i seglen, då man kan se ”Why love matters – how affection shapes a baby’s brain” (Gerhardt, 2004). Tidigare har vi kunnat ana eller sluta oss till att det sätt på vilket ett barn bemöts påverkar hur de inre objekten kommer att formas och den motsvarande biologiska processen för detta. En mycket spännande tid har börjat, där det blir alltmer möjligt att tänka ”både-och” istället för ”antingen/eller”. Att vi alla ”är” kemi och elektricitet är väl knappast någon nyhet, men hur dessa biokemiska processer styrs av samspelet med de närmaste är en tvärvetenskaplig disciplin i vardande. Självfallet påverkar detta också vårt sätt att se på diagnostik och psykopatologi. Före varje behandlingsinsats behöver en bedömning göras om insatsen är den rätta för just det barnet eller ungdomen och om en sådan uppläggning passar barnets föräldrar. Tidigare var ”psykologutredningen”, med omfattande bedömning innehållande psykologiska test, teckningar och samtal, och föräldrakontakt en vanlig form. I en allt mer tidspressad barn- och ungdomspsykiatri har utvecklingen i många fall medfört mindre tidskrävande diagnostik, dvs. kliniska bedömningar. Under senare år har diagnostik inom den offentliga sektorn av barn- och ungdomspsykiatrin nästan uteslutande vilat på DSM-IV manualen (en ny version, DSM-V, är f.n. under utarbetande). I förordet till DSM-IV skrivs att ”intresset för deskriptiva kriterier som stöd för psykiatrisk diagnostik stadigt ökat inom svensk psykiatri” (MINI-D IV, 1995). Att utgå från deskriptiva kriterier är något som de flesta kliniker finner tilltalande. Frågan är dock vilka kriterier man använder, och framför allt vilka slutsatser om orsakssamband man drar av en DSM-diagnos. Det
är viktigt att ha verktyg för att systematisera den kunskap man har om
barnet eller ungdomen och att i varje ärende ta ställning till om en mer
omfattande utredning bör göras. En bedömning inför terapi ser
naturligtvis annorlunda ut än en fullständig psykologbedömning. I
utbildningen till psykoterapeut ingår moment som ska förbereda
terapeuter att bedöma lämplighet för terapi. Detta är ett viktigt moment
för de yrkesgrupper som inte tidigare fått dessa kunskaper i sin
grundutbildning. Att systematisera hantverket ”klinisk bedömning” blir
då nödvändigt för att sedan kunna lära ut det i undervisningen. Det är
också en viktig diskussion hur mycket vi behöver veta om våra patienters
inre liv och livssituation innan vi påbörjar en terapi. En annan, också
viktig, diskussion är i vilken utsträckning bedömningarna anpassa till
vilken form av terapi man sedan kan erbjuda barn och föräldrar. Finns
det möjlighet till individualterapi, finns det terapigrupp, finns
tillgång till miljöterapeutisk behandling? Vilka olika bedömningar
behövs för de olika terapiformerna? Under senare år har användandet av projektiva test som underlag för bedömning stagnerat och på många håll bedöms sakna evidens. När man uttalar sig om evidensfrågan, är det dock viktigt att ta reda på om det saknas evidens utifrån att en prövning gjorts angående en metods användbarhet eller beroende på att ingen utvärdering och forskning ännu gjorts. I nuläget gäller ofta det sistnämnda. Många av de test som används idag är standardiserade i en annan tid, eller så saknas svenska normer och jämförelsematerial med ett icke-kliniskt material. Här har på senaste tiden gjorts viktiga insatser som t.ex. Ericastiftelsens arbete för normering av testmaterial. Machovertestet omarbetades 1997 i samarbete med Psykologiförlaget för att bättre passa dagens situation. I detta nummer beskrivs ytterligare steg i denna riktning med Ericametoden. Det är nödvändigt med en fortlöpande diskussion och vidare arbete kring denna fråga så att inte test och metoder används slentrianmässigt eller utrangeras för att de bedöms som omoderna. Mycket ofta är grundtankarna i olika projektiva test och begåvningstest adekvata över många år, men utformning, normering och tolkning av materialet måste ständigt uppdateras. En diskussion måste också alltid föras hur barnet kommer till sin rätt och får uttrycka sina tankar och funderingar. Något som kan lätt glömmas bort om man allt för enögt använder sig av tester. Att samtala med barnet, aktivt lyssna till den berättelse som barnet kommer med (oavsett hur den uttrycks) och försöka skapa förutsättningar för en dialog är nog så viktigt! Innan en psykoterapi kan påbörjas, krävs att en mängd faktorer har beaktats. Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Britta Blomberg, Ericastiftelsen, Stockholm beskriver några sådana hos både barnet, dess föräldrar och behandlaren liksom yttre förutsättningar för att en psykoterapeutisk behandling kan genomföras. Från England har vi glädjen att presentera en artikel skriven för Mellanrummet av parterapeuten och psykoanalytikern Mary Morgan, Tavistock Clinic, London. Hon fokuserar bl.a. på den specifika roll som terapeuten får i bedömningsskedet då paret (och ofta bara den ena partnern) söker akut hjälp för en kris i deras inbördes relationer och inte för att delta i en psykoterapeutisk behandling. Socionom, leg. psykoterapeut och gruppanalytiker Eva Zachrison, BUP-mottagningen Vasa, Stockholm, berättar i sin artikel om en strukturerad metod som hjälp i arbete med att bedöma föräldrar, som hon utformat genom sitt arbete med föräldrar i kris. Hur kan man få syn på och uppmärksamma små barns psykiska ohälsa? Fil.dr., leg. psykoterapeut Pia Risholm Mothander, Stockholm berättar om det nya beskrivande bedömningsinstrumentet DC 0-3 för barn upp till tre års ålder. Från Umeå berättar leg. psykolog, leg. psykoterapeut Britta Sundberg om MIM (Marschak Interaction Method), den diagnosiska samspeltmetod som ligger till grund för Theraplay. Genom strukturerade, förutbestämda samspelssituationer kan man tillsammans med familjen iaktta och arbeta med deras sätt att relatera till varandra i vardagssammanhang. Från Stockholm får vi ta del av leg. psykolog, leg. psykoterapeut Margareta Bergenstråhles arbete med bedömning för samlek, en metod som hon och kollegan Gunnel Rosenlind utformat. Här beaktas både processen i samspelet och den intrapsykiska motsvarigheten hos barnet och den förälder som deltar i samleken. Bjørg Røed Hansen, Oslo, har skrivit om bedömning för psykoterapi i boken Det kliniske intervjuet. Leg. psykoterapeut Helén Bahrd, Östersund, sammanfattar det kapitel i boken som berör diagnostik och bedömning för psykoterapi. Leg. psykolog Katarina Bjerkland, Kalmar arbetar i ett neuropsykiatriskt team. Hon låter Mellanrummets läsare ta del av frågan om möjligheter att integrera ett neuropsykologsikt synsätt med ett psykodynamiskt vid bedömningar av barns symptom. Under 2005 kommer en ny normering av Ericametoden som BarnPsykologGruppen, Stockholm gjort utifrån ett utvecklingsarbete vid Ericastiftelsen. Leg. psykolog Ulla Forsbeck Olsson berättar mer om detta arbete i sin artikel som beskriver hur barn idag möter sandlådematerialet. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Lena Malmberg, Sollentuna BUP, har länge arbetat med såväl bedömning som behandling. Hon skriver i detta nummer om hur resultat från Rorschachtest kan komplettera bilden av resultatet på WISC-testning, och på så sätt ge en tydligare bild av hur barnets kognitiva svårigheter påverkar personlighetsutvecklingen. Även leg. psykolog Leif Svensson, Skövde, berättar om Weschlerskalorna och hur de behöver kompletteras med andra test för att ge en såväl rättvisare som mer rättvisande bild av begåvning och hur den kan omsättas av en individ. Han har länge arbetat med det icke-verbala begåvningstestet Leiter och gör en jämförelse mellan dessa bedömningsinstrument. Leg. psykoterapeut Beata Kjellgren arbetar vid Göteborgs Psykoterapiinstitut, där hon i huvudsak möter ungdomar med olika former av psykiskt lidande. I artikeln låter hon oss ta del av kriterier för bedömning av behovet och förmågan att använda sig av psykoterapi. Brita Bergman, Kurt-Roland Berg och Agneta Dahl Geijer, samtliga leg. psykologer och leg. psykoterapeuter, arbetade under många år inom slutenvården med barn och ungdomar i Stockholms läns landstings. I arbetet med tonåringar som de mötte fanns behov av en strukturerad diagnostik profil för det diagnostiska arbetet. De tre beskriver hur denna profil utvecklades och kan användas. Leg. psykoterapeut Annette Lidén, Västerljung, berättar i sin artikel om arbetet med en ung kvinna som under terapins lopp blir gravid. Vi får följa hur de två i rummet blir tre och fokus för terapin förändras. Bakom terapin finns också Annettes handledare, leg. psykolog Andreas Murray, PsykoterapiInstitutet, Stockholm som ger sina synpunkter på förändringen i terapiprocessen när de blev ”tre i rummet”. Från leg. psykolog/leg. psykoterapeut Marie Bournonville, Vimmerby, får vi en inblick i hur det är att arbeta med bedömningar och psykologutredningar av barn och ungdomar i privat regi. Från Hallsbergs BUP kommer en beskrivning av teamarbete på en BUP-mottagning. Speciellt i bedömningsskedet behövs ofta kunskaper från olika professioner för att få en samlad bild av barnet, ungdomen och föräldrarna. Från leg. psykolog Anna Norlén, BarnPsykologGruppen, Stockholm, kommer också ett debattinlägg om vikten av att ha material, metoder och test som gör det möjligt för barn att uttrycka sig på ett för dem rimligt sätt. Som vanligt hittar Ni läsare en litteraturlista som tar upp några intressanta referenser inom området diagnostik och bedömning liksom en recension. Vi har också insändare och debattinlägg. En visar på det arbete som gjorts och som länge kommer att behöva pågå inom de s.k. POSOM-grupperna. I samband med den katastrofala flodvågen i Sydostasien drabbades många människor såväl i Sverige som i andra länder, inte minst i det berörda området, på ett fasansfullt sätt av naturens krafter. Här i Sverige har arbetet med att hjälpa de drabbade tagit sig många uttryck. Från Göteborg, där många omkomna och skadade kom ifrån, berättar leg. psykolog Ulla Holmqvist om ett sådant arbete inom kommunen. Vi på redaktionen hoppas att detta nummer kan bidra med nya tankar och fördjupad kunskap om alla de förutsättningar som behövs innan man går in i ett så intressant, men också krävande arbete som en psykoterapi på psykodynamisk grund utgör för både patienter, föräldrar och behandlare. Och att det ska kännas matnyttigt med de många olika infallsvinklar som numret innehåller rörande barn- och tonårsdiagnostik, bedömning av föräldraskap, testkunskap och samspelsdiagnostik. Vi önskar Er en trevlig läsning!
Redaktionen
Referenser
|
|
||
|
Copyright: Allt material ©
MELLANRUMMET 2011-10-29 |
